ÅSIKT

Bankdirektörernas fiffel måste stoppas

Haveriet i Danske Bank är inte ett danskt problem

Aftonbladets ledarsida är oberoende socialdemokratisk.
Foto: TT NYHETSBYRÅN
LEDARE

Misstänkta banktransaktioner på minst 53 miljarder kronor. Drygt 6 000 kunder med ett ”riskbeteende” som kan tyda på penningtvätt. Bankanställda som samarbetar med kunder i förbjudna affärer.

I går presenterade Danske Bank företagets egen utredning av anklagelserna om att filialen i Estland ska ha tvättat pengar i stor skala. Slutsatserna fick vd:n Thomas Borgen att säga upp sig och värdet på bankens aktier att rasa.

Haveriet är inte bara ett danskt problem. Danske bank har 1 300 anställda i Sverige och är den femte största banken i vårt land.

Verksamheten i Estland köptes från Björn Wahlroos Sampo group. Han organiserar nu flytten av Nordea till Helsingfors.

Lättsam inställning

Rapporten som tagits fram av en advokatbyrå slår fast att kontrollsystemen brustit, att misstänkta affärer aldrig rapporterades och att kontoret i Tallinn haft en lättsam inställning till penningtvätt. Den visar också att det fanns varningstecken, men att ingen på bankens huvudkontor reagerade.

För att tala klartext, under nästan tio år fungerade Danske Banks filial i Tallinn som ombud åt skumma intressen i Putins Ryssland, korrupta diktaturer som Azerbajdzjan och vapenhandlare med intressen i Nordkorea. Och ingen i Köpenhamn lyfte ett finger för att sätta stopp.

Nu avsätter koncernen 1,5 miljarder danska kronor – vinsten från de skumma affärerna – i en fond för att bekämpa ekonomisk brottslighet. Hur höga böter banken kommer att tvingas betala återstår att se.

Skandalerna fortsätter

Tio år efter konkursen i Lehman Brothers, fyra år efter de läckta dokumenten från Luxemburg och två år efter att Panama-pappren skakat världen fortsätter skandalerna att radas upp. Anställda i stora banker bedriver spekulation med orimliga risker, de hjälper förmögna kunder att slippa undan skatt och de tvättar svarta pengar vita.

Alla vet att det är fel, och rimligen vet också alla att det innebär enorma risker. Förra året tvingades Deutsche Bank betala sex miljarder kronor i böter efter att ha tvättat ryska pengar, och sedan skandalen i Danske Bank började rullas upp har bolaget förlorat en tredjedel av sitt börsvärde.

Efter varje skandal talas det om bättre kontroller och högre moral. Ändå fortsätter allt som förut. Bankdirektörerna är snart i gång med nya svindlade affärer. Till slut är det vi som får betala, som bankkunder eller som skattebetalare.
Finansmarknadens kortsiktighet är ett samhällsproblem.

Det är dags att utkräva ansvar, på riktigt. Bankerna är alldeles för viktiga för att få drivas av spekulation och jakt på snabba vinster.

ARTIKELN HANDLAR OM