ÅSIKT

Paroller som håller

Aftonbladets ledarsida är oberoende socialdemokratisk.
LEDARE

■ ■ Texter om 1 maj får lätt något sentimentalt över sig, inte minst på denna sida.

Kraven på åtta timmars arbetsdag och allmän rösträtt. Marschmusik och smällande stormdukar. Stolta appeller, medryckande symboler och heroiska handlingar. Men ack så daterat. En rest från ett stort förflutet.

■ ■ Frågan är, varför demonstrerar någon i dag? Kanske av samma skäl som alltid. För när skulle kravet på rösträtt resas om inte i en tid när folken i diktaturer reser sig i kraven på demokrati, samtidigt som regeringarna i flera av Europas länder i praktiken tillsatts av internationella långivare?

■ ■ Och när skulle kravet på åtta timmars arbetsdag ­vara mer aktuellt än när arbetets gränser allt mer suddas ut, och de anställda får allt svårare att värja sig för arbetsgivarnas krav på obrottslig uppställning?

■ ■ I dag har vi plockat fram några klassiska paroller ur första maj-historien som lever vidare.

Ökat jämlikhet

En klassisk första maj-paroll, och själva kärnan i arbetarrörelsens samhällsuppdrag. 1969 när parollen prydde kavajslagen på demonstranterna i LO:s och SAP:s tåg minskade faktiskt inkomstskillnaderna, och de skulle fortsätta att minska i ytterligare ett årtionde. Sedan vände det och klyftorna ökade åter. Det gör de fortfarande.

I LO-rapporten ”Makteliten” från i våras konstateras att en storbolagsdirektör 1980 tjänade 5 gånger så mycket som en industriarbetare. 2010 tjänade direktörerna 50 gånger så mycket som arbetarna. Att politiken dessutom ser det som en huvuduppgift att klämma åt sjuka och arbets­lösa gör inte klyftorna mindre.

Fred och avrustning

Så stod det på första maj-märkena 1930. Fredstemat och kampen mot upprustningen har kommit tillbaka genom åren. Det kan sägas att det sällan har hjälp i historien, och att det knappast hjälper i dag. Förra året spenderade världen 1,74 biljoner dollar på vapen. Där märks inte den ekonomiska krisen.

Kravet på fred, och på att de enorma resurser som i dag används till ­vapen i stället ska ­göra världen bättre, är lika aktuell som någonsin.

Jämställdhet

När de plakaten bars i demonstrationerna 1975 hade FN proklamerat ett kvinnoår. Sverige hade just fått föräldrapenning, och antalet kvinnor som arbetade långa deltider blev allt större. Ett knappt årtionde senare tjänade heltidsarbetande kvinnor i genomsnitt 84 procent av männens löner.

Det gör de fortfarande.

Just nu pågår avtalsrörelsen, och jämställdhetspotter är den kanske viktigaste stridsfrågan. Arbets­givarnas motstånd är stenhårt.

Stoppa rasismen

En paroll mot den kanske dummaste formen av inskränkthet. Den första demonstrationen det här årtusendet gick på det temat. Ändå hade vågen av inskränkt främlingsfientlighet bara börjat skölja över Europa. EU reagerade med bojkott när Haiders främlingsfientliga parti tog plats i den österrikiska regeringen.

Sedan dess har det bara blivit värre.

I land efter land har rasismen och främlingsfientligheten vunnit mark, inte bara i form av väljarstöd. Inskränktheten sätter i dag ramen för det politiska samtalet i hela Europa.

Och sedan 2010 hörs främlingsfientligheten också från den svenska riksdagens talarstol.

Det är dags att stoppa rasismen.

Ekonomisk demokrati

Så djärvt formulerade sig de som tillverkade första maj-märket 1978. Så skulle man kanske inte säga i dag. Frågan är varför?

De senaste åren har världen flera gånger stått på avgrundens brant ­sedan flinka spekulanter och giriga finanshajar gjort sina affärer. Miljontals människor har kastats ut i arbets­löshet och fattigdom. Länder har tangerat konkursen. Det spekuleras till och med i bristen på mat.

Visst måste vi kunna önska en ­annan ordning.

Sverige ur krisen

I början av 1980-talet summerade Sverige två perioder av borgerligt regeringsinnehav. De som demonstrerade 1981 var inte imponerade av resultatet. ”Sverige ur krisen” stod det på deras märken.

Snart är det dags att summera två mandatperioder för Anders Borg och hans jobbpolitik. 396 000 svenskar är arbetslösa eller inskrivna i ”program med aktivitetsstöd”. Arbetslösheten ligger på 8,5 procent. För ungdomar är den mycket högre.

Visst behöver Sverige åter komma ur krisen.

avIngvar Persson

ARTIKELN HANDLAR OM