ÅSIKT

Trettio år kvar till mardrömsklimatet

Aftonbladets ledarsida är oberoende socialdemokratisk.
Foto: TOBIAS SCHWARZ / AFP
LEDARE

När jorden är en katastrofzon minns ingen vilken regering som hade den mest välstädade budgeten. Viktiga utspel om vägar, skattepolitik, lag och ordning gör ingen nytta på en planet där det inte går att leva. När klimatet krisar blir allt annat oviktigt.

Jordens medeltemperatur stiger snabbt. Isar smälter, torkan breder ut sig och onaturlig hetta bidrar till skogsbränder.

Nära till dominoeffekt

Johan Rockström är professor i miljövetenskap vid Stockholms universitet. Han varnar för att det bara är en halv grad kvar tills vi kliver över tröskeln mot totalt klimatkaos. Då sätts en dominoeffekt i gång - jetströmmar, alltså luftströmmar högt upp i atmosfären, blir svagare, och jorden blir självuppvärmande i stället för självkylande som nu.

– Det är mänsklighetens mardröm om planeten går från att vara vår bästa vän till att bli en fiende, det vill säga att gå från att dämpa den globala uppvärmningen som i dag till att själv bidra till utsläpp av växthusgaser, säger Johan Rockström till SVT.

Kan bli obeboelig

Permafrosten smälter, regnskogen dör, havsbotten släpper ut metangas, barrskogen ryker. Forskare tror att 44 procent av jordens landyta kan ha torkat ut vid 2050. Samtidigt kommer översvämningar bli allt vanligare. Stora delar av jorden kan bli obeboelig.

– Om vi fortsätter som i dag, med ökade utsläpp varje år, riskerar vi att om bara 30 till 50 år passera en planetär gräns någonstans kring två grader, säger Johan Rockström till Aftonbladet.

För svag klimatpolitik

Och politiken räcker inte till. Parisavtalet går ut på att hålla uppvärmningen under två grader, just den nivå som Rockström med flera varnar för. Två grader kan vara för varmt. Riskerna med uppvärmningen är större än vi trodde när målet formulerades.

Verklighetens politik klarar dessutom knappt målet - fortsätter vi som i dag landar vi på runt tre graders uppvärmning. Det räcker inte. Trettio år är inte särskilt lång tid.

En avgörande valfråga

Miljön måste bli en valfråga. Journalister måste pressa politikerna på svar. Valet om en månad handlar om vilket samhälle vi vill ha. Klimatfrågan handlar om ifall vi vill ha ett samhälle över huvud taget.

Den som inte tar klimathotet på allvar har inget i Rosenbad att göra.

ARTIKELN HANDLAR OM