ÅSIKT

Låt Ipredpolisen ta itu med näthatarna

Aftonbladets ledarsida är oberoende socialdemokratisk.
Foto: JONAS BILBERG
POLISEN SVIKER Många kvinnor hotas på nätet – och brotten verkar svårlösta trots att gärningsmännen i flera fall går att spåra.
LEDARE

7 FEBRUARI 2013. Näthatet

Det borde inte vara särskilt svårt att komma åt näthatarna.

Gårdagens ”Uppdrag granskning” handlade om hot och hat mot kvinnor. Det handlade om kända journalister, skådespelare och bloggare, men kanske framför allt om Julia, 21 år.

Hon hade skrivit en kommentar på H&M:s Facebooksida. Julia gillade inte att klädjätten sålde en tröja med den sexbrottsdömde och mördade hiphopartisten Tupac.

Uppmanades begå självmord

Flera tusen kommentarer strömmade in på H&M:s sida. De riktade sig mot Julia. Hon skulle våldtas, skäras, hängas och dränkas. Hon uppmanades att ta livet av sig. Hennes adress lades ut på nätet, men när Julia polisanmälde hoten hände – ingenting.

Polisen lade ner förundersökningen utan att ens läsa kommentarerna. Man läste bara Julias anmälan och menade att förtal inte faller under allmänt åtal. Därmed struntade man i alla de åtalbara hot som fanns i kommentarerna.

I sin anmälan hänvisade Julia ändå till ett av de hotfulla citaten: ”Jag tänker våldta dig.”

Så här i efterhand säger tf kriminalchefen Mikael Eriksson på Västmanlands­polisen att det fanns en ”antydan” till hot i polisanmälan. Julia kanske kände sig ”lite rädd”.

”Jag tänker våldta dig” är ingen antydan till hot. Det ÄR ett hot. Och den som utsätts för tusentals hot om död och våldtäkt blir inte lite rädd. Hon blir skiträdd.

Det är anmärkningsvärt att polisen fortfarande väljer att förminska utsatta kvinnor på det här sättet.

De senaste årens näthat har kantats av nedlagda polisutredningar. Gärningsmännen är inte ens svåra att spåra. På Facebook lägger de ofta ut sina hot under eget namn. Polisen har nyligen organiserat en hel verksamhet för att jaga fildelare på nätet.

Som juristprofessorn Mårten Schultz föreslår i ”Uppdrag granskning”: Låt Ipredpolisen ta itu med näthatet. Där finns kompetensen och yttrandefriheten måste ändå vara viktigare än underhållningsindustrins möjligheter att tjäna pengar.

Hatretorik kan leda till våld

I andra sammanhang menar både polisen och Säpo att hatretorik kan leda till våld. När det gäller hatade kvinnor kan inte polisen fortsätta att hävda att de bara blir ”lite rädda”.

Det är beklämmande att resten av samhället låter brottsligheten fortgå på nätet. Hur kunde H&M låta tusentals hat- och hotfulla kommentarer om Julia ligga kvar i veckor? Kan man handla i en affär som så uppenbart lämnar ut sina kunder?

Hotmiljön debatteras äntligen i offentligheten. Nu måste regering och riksdag åter lyfta de fundamentala frågorna om yttrandefrihet och tryckfrihet. Hot och hat får inte tysta halva befolkningen.

avEva Franchell

ARTIKELN HANDLAR OM