ÅSIKT

En frihandel för den som redan har allt

Aftonbladets ledarsida är oberoende socialdemokratisk.
Foto: AP TT NYHETSBYRÅN
LEDARE

Ett år har gått sedan Donald Trump tillträdde som USA:s president och oj vad mycket tok han har hittat på.

Bland alla galna utspel, vansinniga kommentarer och stoliga förslag så glömmer vi kanske Trumps väljare.

En ny central konflikt

För ett år sedan var vi i Sverige oerhört intresserade av dem, och då särskilt de vita väljare från USA:s proletära ruiner där universitetsdiplomen är få och inkomsterna låga.

Hur kom det sig att arbetarklassmän som nästan alltid tidigare röstat på Demokraterna nu plötsligt röstade med en löddrande gaphals och miljardär?

Efter Storbritanniens utträde ur Europeiska unionen och Trumps seger började vi så smått se konturerna av en allt mer central politisk konflikt - den mellan dem som njuter frukterna av globaliseringen och dem som mest tycker sig se dess baksidor.

Men det var då. I Sverige pratar vi i dag bara om kriminalitet.

I februari ska ändå riksdagen rösta om Ceta, ett handelsavtal mellan EU och Kanada. Att vi ens vet om det beror på läckor som fick EU-kommissionen att öppna upp för medborgarna.

Då hade i och för sig de hemliga förhandlingarna pågått i fem år.

Hemlig är däremot inte politikernas, näringslivsföreträdarnas och ekonomernas klockarkärlek till frihandel. Och deras löfte är busenkelt: om vi bara sluter fler handelsavtal så kommer allt bli bra. Ekonomier kommer växa och jobben kommer bli fler.

Problemet är att frihandel i dag inte längre handlar om att riva eller sänka tullar. Det handlar om att skydda stora företag, säkra finansiella tillgångar, skydda varumärken, upphovsrätt och patent. I nästan varje större handelsavtal finns investeringsskydd som ger företag rätt att stämma stater om de förlorar pengar på grund av politiska åtgärder. Liknande mekanismer används redan för att stoppa billiga hiv-mediciner.

Snart tio år efter en finanskris som krossade ekonomin för i arbetarklassen - medan det politiska systemet glatt räddade banker - har många börjat fråga sig om frihandeln alltid är en frälsare. Är fördelarna med globalisering och frihandel så stora? Är riskerna så små?

Sjunkande löner

Ekonomerna Servaas Storm och Pierre Kohler har tittat på vad Ceta betyder för vanligt folk. De ser att de första sju åren med avtalet kan komma att innebära växande arbetslöshet, sjunkande löner och minskad tillväxt.

I julas presenterade påverkansnätverket Skiftet nio krav på hur världshandeln kan bli mer rättvis, utan att fungera som storbolagen eller för den delen högerpopulister vill. Det handlar om att stå upp för en handelspolitik som skyddar mänskliga rättigheter, bidrar till klimatmålen, inte hotar välfärden eller finansiella regleringar.

Innan landets riksdagsledamöter röstar om Ceta bör de läsa Skiftets rapport och fundera hur högt priset för avtalet kan bli. Och vem som får betala.

ARTIKELN HANDLAR OM