ÅSIKT

Anders Borg låter barnen betala för sin egen framtid

Aftonbladets ledarsida är oberoende socialdemokratisk.
LEDARE

I de flesta familjer står barnen i centrum. Det sägs att föräldrar aldrig tidigare

i historien har gett sina barn så mycket uppmärksamhet som i dag.

Men i samhället utanför är det numera, konstigt nog, ­precis tvärtom.

Barnfattigdomen växer. Det finns inte längre pengar till en familjepolitik som ger alla barn en vettig levnadsstandard.

Skolorna får vända på varenda krona. I ett samhälle som är rik­are än någonsin finns det inte pengar till skolböcker och bra ­lärarlöner.

Hur kan det komma sig?

Ja, det enkla svaret är förstås att barn behöver skattepengar. Men regeringens linje är klar.

I borgerlighetens folkhem ska skatterna sänkas. Annars tycker inte de vuxna att det lönar sig att arbeta.

Under regeringens första mandatperiod fördes 96 miljarder kronor över från offentlig sektor till privat. Det mesta ­tillföll män. Pengar togs från ­socialförsäkringarna. Det ­drabbade särskilt kvinnor och barn.

Anders Borg hyllar gärna den svenska samhällsmodellen. Men han tycks inte fatta vad den handlar om.

Sveriges väg till ekonomiskt välstånd gick nämligen inte ­genom sänkta skatter. Sveriges väg till välstånd gick genom satsningar på hälsa och utbildning. Den gick genom trygga ­familjer, bra förskolor och ­jämlika uppväxtvillkor. Den gick genom full sysselsättning.

Frågan är vilket arbete som ska vara lönsamt och högt ­värderat?

En stor del av det arbete som skapar Sveriges välstånd utförs i offentlig sektor. Där finns många av Sveriges mest väl­utbildade kvinnor, som i dag ­inte får den lön de är värda. När ska det bli lönsamt att lägga sitt yrkesliv på barn och unga, hälsa och utbildning?

En stor del av det arbete som skapar Sveriges välstånd utförs ­inte ens för betalning. En tredjedel av Sveriges kvinnor jobbar deltid. Många gör det för att ta hand om barn eller egna föräldrar. För vem är det lönsamt?

Kvinnor tar ut nästan 80 procent av föräldraledigheten. Varför? Ja, knappast för att det är lönsamt. Det kostar i både löne­utveckling och karriär.

I botten av det vinstdrivna marknadssamhället hittar vi barnens samhällsekonomi, den viktigaste av alla. Den bärs av långt mer än ekonomiskt egenintresse. Just därför kräver den politikens stöd.

Barnens ekonomi behöver mer resurser i tid och pengar. Den behöver fler aktiva pappor och en familjepolitik som klarar sitt uppdrag. Barn ska inte

växa upp i fattigdom. Barn ska vara viktigast av allt, inte bara

i den egna familjen utan också när samhällets resurser för­delas.

Lena Sommestad

ARTIKELN HANDLAR OM