ÅSIKT

Väljarna vill stycka Irak

Aftonbladets ledarsida är oberoende socialdemokratisk.
Foto: En äldre man avlägger sin röst i den kurdiska staden Kirkuk. Majoriteten av kurderna vill bryta sig loss från Irak.
LEDARE

Snabbt spred sig uppgiften att en majoritet av irakier röstat ja till den föreslagna författningen. Enligt den idylliska eller naiva tolkningen hade därmed demokratin segrat och bekräftelsen skulle komma först via den rättegång som i morgon inleds mot Saddam Hussein, därefter vid parlamentsvalet i december.

Två dagar efter omröstningen ställs helt andra frågor, positivt nog av valkommissionen: Manipulerades valet? Fifflades det med röstsammanräkningen och skrevs röstdeltagandet upp?

Avsikt att splittra sunni

Den förelagda författningen var inte mer cementerad än att dess konstruktörer lovade lösa upp delar av den. Avsikten var, förstås, att splittra sunniminoriteten. Det kan ha lyckats.

Och då uppstår frågan: Hur omfattande förändringar kan genomföras utan att folkomröstningsresultatet upphävs eller blir obsolet?

Författningens grundläggande syfte sägs vara att bygga ett nytt demokratiskt Irak. Väljarna, hur många de nu är, har använt sin valhandling för andra syften.

I de kurdiska delarna har medborgarna krävt autonomi. De vill helt enkelt bryta sig loss från Irak.

I söder tycks en massiv majoritet av shiiter sagt ja till författningen med målet att bygga större självständighet och befrielse från en central irakisk makt.

Väljarna har – det kommer inga reviderade valresultat att dölja – grupperat sig efter etniska, religiösa eller sekteristiska principer, inte efter någon föreställning av att vara irakiska medborgare. I söder, i shialand sa, enligt de högst preliminära siffrorna, 90–95 procent ja. I sunniområdet kring det av USA terrorbombade Fallujah röstade cirka 95 procent nej.

På väg att styckas

I väntan på ett korrekt valresultat kan ändå en bestämd slutsats dras: Irak är på väg att styckas i tre enheter. I ett längre perspektiv är kanske tredelningen både nödvändig och positiv. Kortsiktigt kan splittringen leda till än värre konflikter, särskilt som sunniarabernas ekonomiska och sociala villkor drastiskt försämras.

Det illegala kriget har inte följts av ett stats-och institutionsbyggande som pekar mot ett demokratiskt Irak. Ingen, inte heller Bushadministrationen, väntar sig att USA under överblickbar framtid drar hem sina trupper.

Allians mot USA

USA kommer också fortsättningsvis att vara kopplat till krigs-och våldshandlingar som fått FN:s hjälporganisation och Human Rights Watch att anklaga stormakten för tortyr, övergrepp på mänskliga fri-och rättigheter och brott mot Genèvekonventionen.

Mot USA står en ytterst heterogen allians, från folkligt förankrade motståndsmän till våldsdyrkande islamiska extremister.

För dem som ständigt fördömt USA:s ockupation, vidriga behandling av fångar och dödliga bombningar av Fallujah måste det vara fullkomligt självklart, och bortom minsta reservation, att fördöma självmordsbombningar och besinningslösa mord på civila.

OS