BAKLÄXA

Publicerad:
Uppdaterad:

Aftonbladets ledarsida är oberoende socialdemokratisk.

Högre skolan Utbildningskvaliteten kan enbart avgöras av studenternas resultat, enligt ett regeringsförslag. Detsamma bör gälla för resurstilldelningen, anser Svenskt Näringsliv.
Foto: AFTONBLADET BILD
Högre skolan Utbildningskvaliteten kan enbart avgöras av studenternas resultat, enligt ett regeringsförslag. Detsamma bör gälla för resurstilldelningen, anser Svenskt Näringsliv.

20 MARS 2010. Utbildning

I veckan presenterade Svenskt Näringsliv sin årliga ranking av svensk universitets- och högskoleutbildning. Statsvetarprogrammet i Göteborg klassades som sämst i landet. Hur nu Svenskt Näringslivs ”utbildningsexperter” kommit fram till det. Något statsvetarprogram på Göteborgs universitet har aldrig funnits. Två dagar i rad har professor Ulf Bjereld försökt få en rättelse, enligt Göteborgs-Posten.

Värdefråga

Men vad är en högre utbildning värd? Vad är en bra högre utbildning värd? Det som är Svenskt Näringslivs huvudfråga.

Den som väljer en viss utbildning har förmodligen funderat igenom vart den ska leda och vad den kan ge i utbyte. En utbildningsväg med tyngdpunkten på historia eller idéhistoria eller politisk filosofi väljs med andra förtecken än en läkar-, civilingenjörs- eller juristutbildning. Men knappast med tanke på att den ena skulle vara mer värd än den andra.

Samma tanke

Hur ska högskoleutbildningens kvalitet då mätas? Och vad ska avgöra hur stora resurser en utbildning ska få?

Utbildningskvaliteten kan enbart avgöras av studenternas resultat, enligt ett regeringsförslag. Detsamma bör gälla för resurstilldelningen, anser Svenskt Näringsliv.

Det ser nästan ut som en och samma tanke, särskilt som både regeringen och Svenskt Näringsliv använder begreppet ”resultat” på ett sätt som starkt kan ifrågasättas.

Högskoleverkets chef Anders Flodström har till exempel dömt ut regeringsförslaget som ”inte seriöst”. Ett liknande omdöme kan fällas om Svenskt Näringsliv. Som alltså menar att en högskoleutbildnings resultat, det enda som kan ligga till grund för hur mycket pengar utbildningen ska få, enbart kan avläsas i hur många studenter som får kvalificerade jobb efter avlagd examen.

Bildning elller belastning

Det hela kan naturligtvis avfärdas som utbildningspolitiskt nonsens.

Men ord som kunskaps- och bildningsförakt är bortkastade på Svenskt Näringsliv, som beskriver utbildningsvägar som inte leder till ett omedelbart och välbetalt jobb som ”en bortkastad investering”.

Sådan kunskap, bildning och utbildning, ofta minst lika oumbärlig som vilken prestigefylld yrkesinriktad examen som helst, anses som belastning för det samhälle där ”grundutbildningen sväljer...21 miljarder av våra gemensamma skattepengar” varje år.

Så mycket värre att den regering som nu formar den högre utbildningen tycks lyssna på Svenskt Näringsliv.

KA

Publicerad:

Ledare

Prenumerera på Ledarredaktionens nyhetsbrev

Få Sveriges bästa opinionsjournalistik med hjärtat till vänster direkt i din mailbox.