Vem vågar säga: ”Skattehöjning”?

Publicerad:
Uppdaterad:

Aftonbladets ledarsida är oberoende socialdemokratisk.

Foto: PETER WIXTRÖM och GUNNAR SEIJBOLD
Om lite mer än ett år drar valrörselsen igång. Den kommer givetvis att handla om krisen, arbetslösheten – och budgetunderskotten. Vågar Borg (M) eller Östros (S) säga att det är dags att ta tillbaka de senaste årens skattesänkningar?

15 april 2009. I dag presenterar

Anders Borg vårbudgeten, ett av de viktigaste dokumenten under mandatperioden.

De ekonomiska prognoserna i höstens budget har inte klarat den ekonomiska krisen. Under vintern har regeringen försökt täcka över hålen med olika ”paket”. Nu kan Borg presentera en samlad politik.

Därmed blir dagens vårbudget också det verkliga avstampet för nästa års valrörelse. Den kommer nämligen att handla om krisen, precis som för 15 år sedan.

Skarpa förslag och klartext

Konjunkturinstitutet spår en arbetslöshet på nästan 11 procent. Under 2009 kommer ekonomin att krympa och 250?000 jobb försvinner. Det nyss stabila statliga budgetöverskottet vänds i ett underskott. Finansministern talar om kommande massarbetslöshet.

Precis som 1994 kommer väljarna att vilja se skarpa förslag och klartext.

Där upphör likheterna. För medan 1990-talskrisen beskrevs som ett resultat av inhemska politiska beslut och en alltför stor välfärdssektor kommer situationen om ett år att vara en annan.

Arbetslösa kommer att mötas av ett trygghetssystem med växande revor. Sänkta ersättningar och höjda avgifter har fått en halv miljon människor att lämna a-kassan, och

socialförsäkringsministern visar en aldrig sinande energi när det gäller att utförsäkra sjukskrivna.

De kommer också att drabbas av en arbetsmarknadspolitik som inte längre fungerar. Arbetslinjen i moderat tappning betyder som bekant varken utbildning eller utveckling. Däremot en privat coach som muntrar upp i dystra stunder. I dagens budget ökar regeringen massivt de passiva arbetsmarknadspolitiska programmen, istället för att satsa på utbildning.

Företag i ekonomisk nöd kommer att ha konstaterat att näringspolitiken inte är prioriterad, och att flera stödsystem är så krångliga att de inte kan användas.

Men framför allt kommer den ekonomiska krisen om ett år att med full kraft ha nått den kommunala verksamheten. Det kommer att fattas pengar till skolor och gamla, samtidigt som de offentliga resurserna går till a-kassa och socialbidrag. Regeringens halvhjärtade satsning lär inte förslå.

”Alla måste betala”

Nästa år borde valrörelsen handla om att återupprätta välfärdssamhället och om att ta tillbaka en del av de skattesänkningar på nästan 100 miljarder som regeringen kommer att genomföra under mandatperioden.

Störst effekt skulle det ha om Anders Borg vågade leverera det budskapet. Då skulle han, liksom Persson 1994, bryta med de förutfattade meningarna om sitt parti. Det kommer knappast att hända. Den omprövningen är Moderaterna inte redo för.

Därför är vägen öppen för Socialdemokraterna, om Östros vågar lämna skarpa besked: Om välfärdssamhället ska klara krisen måste alla vara med och betala. Då måste skatten höjas.

IP

Publicerad: