Mejla

Karin Pettersson

Anders Borgs trollkraft sinar

Publicerad:
Uppdaterad:

Aftonbladets ledarsida är oberoende socialdemokratisk.

Foto: URBAN ANDERSSON
Nytt läge Något har hänt – folk är inte längre förhäxade av mannen med hästsvansen, Anders Borg.

27 augusti 2013

Debattskiftet

Har ni märkt skiftet i svensk politik?

Något stort håller på att hända.

Mästrarnas mästare, Anders Borg, håller på att tappa greppet om sin publik.

Folk är inte längre förhäxade av mannen med hästsvansen. Många verkar rent av fundera på helt andra saker än det Borg vill prata om.

Som till exempel:

Vad är ett jobbskatte­avdrag till egentligen värt?

Tror vi att skolan behöver mer resurser framöver?

Har vi verkligen råd med båda?

■ ■ ■

Jag tror att det är två saker som har gjort att ­debatten äntligen börjar svänga.

Det ena är verkligheten. Människor ser att skolan och andra delar av välfärden har stora problem, och de inser att en del av lösningen måste vara mer resurser. Allt fler väljer välfärd: enligt SOM-institutet har andelen väljare som tycker att sänkta skatter är en bra idé sjunkit från 66 procent 2005 till 42 procent förra året.

Det andra är jobbskatteavdragen i sig. Själva själen och hjärtat i Alliansens ­aggressiva reformpolitik. ­Anders Borgs raison d’être, hans baby.

Problemet är att Borgs ­argumentation kring skatte­sänkningarna inte längre hänger ihop. Då är det svårt att få publiken att behålla koncentrationen. Då börjar de tänka på ­annat.

Låt oss ta det i tur och ordning:

1. Jobben

I början av Alliansens regeringsinnehav sålde Borg jobbskatteavdragen till väljarna med ett ­enda argument – de skulle öka utbudet av arbetskraft och därmed skapa fler jobb. Tanken var att skattesänkningarna skulle ­göra männi­skor mer angelägna att ta ett ­arbete. Mekanismen går via successivt sänkta löner.

Det råder, minst sagt, delade meningar om vad jobbskatteavdragen haft för effekter. IFAU menar att de inte går att utvärdera över huvud taget. Finansdepartementets egna ­beräkningar innehåller så många förbehåll och förenklingar att de inte visar någonting. Pro­fessorn i ­nationalekonomi Lars Calmfors tror att avdragen får effekter på syssel­sättningen, men att dessa måste ställas mot kraftigt minskade resurser till välfärden.

Bland ekonomer finns det i dag knappast någon som anser att ytterligare jobbskatteavdrag är det bästa sättet för att skapa fler jobb. I stället borde Sverige satsa på utbildningssystemet, på infrastruktur och bostadsbyggande i storstäderna.

2. Konjunkturen

I takt med att ekonomin försämrats och arbetslösheten gått upp har Anders Borg ändrat sin argumentation. Sedan ­finanskrisen slog till ska jobbskatte­avdragen – hepp! – även fixa konjunkturen.

Den argumentationen är en bluff. Av det enkla skälet att breda skattesänkningar inte är bra konjunktur­politik. Detta eftersom en stor del av resurserna hamnar i fickor på höginkomsttagare som inte behöver konsumera mer, utan sparar pengarna i stället. Vill man stimulera ekonomin är det mycket ­effektivare att höja barn­bidragen, eller höja stats­bidragen till kommunerna så att fler kan anställas  i vården och skolan.

3. Välfärden

Jobbskatteavdragen är inte effektiva för att skapa mer jobb, och det är inte bra konjunkturpolitik. Så vad ska Alliansen ha dem till?

Det finns ett skäl som Borg aldrig velat prata om, ­eftersom de flesta svenska väljare helt enkelt inte håller med. Det handlar om att syftet med skattesänkningarna är skattesänkningarna i sig. Ett mindre offentligt åtagande och försämrad trygghet. En ­annan samhällsmodell.

Enligt Konjunkturinstitutet måste Sverige de närmaste åren höja skatterna eller göra nedskärningar med över 70 miljarder bara för att behålla nivån i välfärden, givet att överskottsmålet ligger fast.

■ ■ ■

I det läget väljer Anders Borg att sänka skatterna med 16 miljarder.

Efter sju år är vi änt­ligen där. Framme vid diskussionen Anders Borg aldrig ville ha. Det som ­politik alltid egentligen handlar om.

Vilket ­samhälle är det vi vill ha?

Satsa på skolan – sänk inte skatten

Skriv på ledarsidans upprop för mer pengar till skolan

avKarin Pettersson

Publicerad:
ARTIKELN HANDLAR OM