ÅSIKT

Välkommen tillbaka till en ny sorts skola

Aftonbladets ledarsida är oberoende socialdemokratisk.
Illustration: ROBERT NYBERG

19 augusti 2013

Skolan

I dag är många av landets barn tillbaka i skolbänkarna och lärarrummen är återigen fyllda med lärare.

På flera sätt är det en ny skolverklighet de återvänder till.

Vårterminen slutade nämligen med en bomb: en av Sveriges största skolkoncerner gick i konkurs. JB-skolorna – ägda av riskkapitalbolaget Axcel – fick lägga ner och 11 000 elever lämnades i osäkerhet.

Under sommaren kom nästa smäll: JB Education har över en miljard i skulder. Bara löneskulderna till de cirka 1 600 anställda är närmare 140 miljoner kronor. Den notan får skattebetalarna ta.

Nu tas JB-skolorna över av nya bolag.

Enligt tidningen Dagens Samhälle är flera av de nya huvudmännen helt nystartade företag som aldrig ägt skolor förr.

Dessutom tar företaget Karl-Oskar Utbildning över en rad skolor genom ett nystartat dotterbolag. Karl-Oskar Utbildning har gjort förlust tre år i rad.

Ingenting tyder på att JB-konkursen var ett unikum.

Utökad kontroll

Enligt Skolinspektionens generaldirektör Anne-Marie Beg­ler kommer konkurserna öka som en följd av det svenska skolsystemet – fri etableringsrätt, skolpeng, fritt skolval, fria vinstuttag och minimal reglering – och krympande elevkullar.

För att förhindra att fler elever i framtiden ska komma i kläm när friskolor går i konkurs vill Skolinspektionen ha utökade resurser för att kunna kontrollera friskolornas ekonomi.

Svensk skola behöver alltså skaffa sig finansanalytiker och rutinerade ekonomer för att dina ungar inte ska stå utan en skola från en dag till en annan.

Under snart två årtionden har idén om en gemensam, likvärdig och rättvis skola för alla barn fått förfalla. Friskolor ägda av riskkapitalbolag har lett den utvecklingen.

Inför offentlighetsprincip

I våras slöt regeringen en borgfred med Socialdemokraterna och Miljöpartiet om just friskolorna. Bland de luddiga formuleringarna i friskolekommitténs sluttext finns förvisso en del att känna någon sorts gillande inför.

Bland annat ska friskolorna tvingas öppna sina böcker så att man ska se att ens skattepengar verkligen går till utbildning. Dessutom vill man ­införa meddelarskydd och offentlighetsprincip på fri­skolorna.

Men mest av allt kändes det nog som en borgfred, ett sätt att avföra frågan om friskolorna från dagordningen.

Verkligheten ville annorlunda.

avDaniel Swedin

ARTIKELN HANDLAR OM