ÅSIKT

Sådan är kapitalismen

Aftonbladets ledarsida är oberoende socialdemokratisk.
Foto: KAOS Subpremielånen skapar kaos – bland annat på börsen – och det är småspararna som drabbas.
LEDARE

13 augusti 2007. Smaka på ordet ”subpremielån”. Okänt för de allra flesta. Det betecknar det lånesystem, som kan utlösa kaos i det internationella finanskapitalet och därmed de flestas privatekonomi.

Subpremielån handlar om lån som portioneras ut främst på den amerikanska bostadsmarknaden och då särskilt till personer med låg kreditvärdighet, eller ingen alls.

Verksamheten har varit förbluffande riskfri fram till helt nyligen. De skuldtyngda har länge levererat in sina betalningar och om de missat för grovt och ofta har långivaren kunnat ta över deras hus för lönsam försäljning.

Gör usla affärer

Subpremiemarknaden har betraktats som riskabel och därför har den måst locka med hög avkastning. Banker och hedgefonder har tagit för sig av systemet.

Sedan en tid töms den amerikanska bostadsmarknaden på kraft och värden. De icke-kreditvärdiga kunderna klarar allt oftare inte sina lån och huspriserna sjunker. Kreditgivarna gör därför usla affärer när de ska växla in riskkundernas hus.

Ett socialt drama för husägare med darrig ekonomi och svag konsumtionsförmåga växer rakt in i det enorma nätet av globalt finansiellt kapital. Amerikanska kreditinstitut knäar till, i Paris skakas jättebanken BNP, oförmögen att beräkna värdet på sina fondandelar.

I Tyskland säger en bankchef illavarslande: ”Det här är som 1931.”

Börserna sjunker

Krisfenomenet är mätt i kapital tämligen obetydligt; högrisklånen mäts av experter till beskedliga 600 miljarder dollar. Växelpengar i den globala kapitalism, som frodas med kinesisk och indisk draghjälp. Tillväxten är hög, inflationen kontrollerad.

Ändå sjunker aktiebörserna världen över, skrämda av vem som till slut måste bära bördan av subpremielånens kollaps.

Mäktiga centralbanker fyller tusentals miljarder i den tillfälligt lätt torrlagda kreditmarknaden och bjuder generösa räntevillkor. Internationella valutafonden står beredd att ingripa. Bilden av den självreglerande finansmarknaden krackelerar.

Kapitalismens inneboende motsättningar, skulle Karl Marx säga, något triumferande.

Många drabbas

Vi andra kan åtminstone tala om det globala ekonomiska systemets svårartade sårbarhet. Som ett exempel ur kaosteorin försätter amerikanska familjers bostadsproblem det finansiella nervsystemets olika centra i tillfällig förlamning. Effekterna slår inte bara mot banker, kreditgivare, investerare och aktiebörser utan mot småsparare runtom i världen, mot dem som hoppas att deras pensionspengar förvaltas klokt. Mångmiljardvärden sopas, tillfälligt kanske, bort. Allt mycket irrationellt men helt enligt kapitalismens logik.

Finansmarknaden kan, som den senaste veckan visar, sorteras in bland det forskare kallar ”risksamhället.” Politiken bör ha skyldigheter att kräva öppenhet och reglera finansmarknadens mest groteska inslag. OS

ARTIKELN HANDLAR OM