Mejla

Ingvar Persson

Arbetslösa används som politiska försökskaniner

Regeringen har fullt upp med annat

Publicerad:
Uppdaterad:

Aftonbladets ledarsida är oberoende socialdemokratisk.

Foto: Emma-Sofia Olsson/SvD/TT / SVENSKA DAGBLADET TT NYHETSBYRÅ

Antalet arbetslösa växer och det blir svårare för den som letar efter ett jobb. Svensk ekonomi saktar in.

I slutet av förra veckan presenterade två myndigheter, Arbetsförmedlingen och SCB, arbetslöshetsstatistik för november. Eftersom siffrorna samlats in på olika sätt skiljer de sig lite åt.

Arbetsförmedlingens räknar till 378 000 arbetslösa. Det motsvarar 6,8 procent och är 63 000 fler än för ett år sedan. SCB rapporterar 363 950 arbetslösa och enligt deras sätt att räkna motsvarar det 7,2 procent av arbetskraften.

Siffrorna talar ett tydligt språk

Alla siffror talar dock samma språk. Det har blivit tuffare. I SCB:s rapport konstateras att det är fler som är öppet arbetslösa, fler nya som söker jobb och fler som varslats om uppsägning. Men det är färre som fick ett arbete.

Det är ingen kris på svensk arbetsmarknad, men om situationen vore normal skulle alla klockor ändå ringa hos arbetsmarknadsministern. Alla kurvor och siffror är en uppmaning att planera en arbetsmarknadspolitisk offensiv.

Pengar borde avsättas, arbetsmarknadsutbildningar upphandlas och planeras. Nivåerna på anställningsstöd borde ses över och kontakterna med arbetsgivarna intensifieras. Dessutom skulle naturligtvis rutiner för att ta emot och informera arbetssökande uppdateras.

Ministern har fullt upp

Problemet är som vi vet att arbetsmarknadsminister är upptagen. Dels av konsekvensera efter ett oansvarigt riksdagsbeslut om servettbudgeten och dels av planerna på ett ogenomtänkt privatiseringsexperiment. Att "reformen" skjuts upp ett år minskar kanske risken för misstag. Men uppskovet gör knappast arbetsmarknaden mer rustade att möta en nedgång den här vintern.

Arbetsförmedlingen har befunnit sig i strykklass i över ett årtionde, och det senaste året har varit en mardröm med personalflykt, kontorsslakt och massuppsägningar. Osäkerheten om framtiden finns dessutom kvar.

Arbetsgivarorganisationens Almegas och vissa centerpolitikers frustande entusiasm över det som ska komma står i klar kontrast mot den oro som nästan alla andra känner.

Just nu har Sverige faktiskt inte råd att utsätta arbetslösa för ett ideologiskt motiverat experiment i full skala.

avIngvar Persson

Publicerad:
ARTIKELN HANDLAR OM