Mejla

Jenny Wennberg

Coronakrisen visar journalistikens värde

Men hur många tidningar överlever krisen man just nu rapporterar om?

Publicerad:
Uppdaterad:

Aftonbladets ledarsida är oberoende socialdemokratisk.

Coronakrisen har fördjupat tidningskrisen.
Foto: Helena Landstedt/TT / TT NYHETSBYRÅN
Coronakrisen har fördjupat tidningskrisen.

Demokratin behöver journalistiken. Det har coronakrisen visat tydligt. Människor söker sin information via traditionella nyhetsförmedlare och det är de traditionella nyhetsförmedlarna som granskar desinformationen, konspirationsteorierna och rent nonsens. Utan journalister och journalistiken blir lögn trots allt snabbt till sanning på nätet.

Svenska medier har haft det kämpigt under en lång tid nu. Det har varit svårt att hitta nya intäkter när prenumeranterna och lösnummerköparna sakta blivit färre.

Men trots att svenskarna nu söker sig till både nationella medier som Aftonbladet och lokala som Dalarnas tidningar för att hålla sig informerade om vad som händer i världen, Sverige och den egna regionen har coronakrisen fördjupat även tidningskrisen. Trafiken är stor, men annonsintäkterna sjunker på grund av det ekonomiska läge få kan runda. Vissa mediehus väntar sig upp till 60 procent i annonstapp under april månad.

Allvarligt läge

Förra veckan kom besked om att Dalarnas tidningar kommer använda sig av möjligheten till kortidspermitteringar på grund av sjunkande annonsintäkter och mediejättarna Bonnier och Schibsted har gjort gemensam sak för att vädja till annonsörerna om att välja svenska medieföretag när de annonserar. Det säger något om hur situationen ser ut.

Det här är en fråga som borde engagera. På alla nivåer i Sverige.

Utan journalistik återstår konspirationsteorier, propaganda och rena lögner. Utan journalistik finns ingen som ställer makthavare till svars och gör det arbete många idag tar för givet. Att svenskar tycker att nyhetsföretag och mediekoncerner har en skyldighet att publicera material gratis är ett tecken på att medborgare ser nyheter som så viktig samhällsinformation att den i likhet myndighetsinformation borde vara gratis och tillgänglig för alla.

Trots att finansieringsmodellen är kommersiell.

Visar på behovet

Men nu står vi i ett läge där vi riskerar förlora tidningar som överlevt världskrig och kämpat sig igenom svåra omställningar.

Det betyder också att det krävs åtgärder som garanterar journalistikens överlevnad. Oavsett om det handlar om att som enskild betala för plusmärkt material, eller att som näringsidkare köpa annonser i svenska medier istället för hos amerikanska socialamedierjättar.

Eller, för all del, att som regering lova åtgärder som garanterar att vi även efter coronakrisen kommer kunna läsa om vad som händer i byn, staden och världen.

Av: Jenny Wennberg

Publicerad:

LÄS VIDARE