ÅSIKT

Små lönehöjningar - men inte för alla

Aftonbladets ledarsida är oberoende socialdemokratisk.
Foto: Björn Lindahl / AFTONBLADET
Carl-Henrik Svanberg är sedan länge en engagerad seglare. Här på en bild från 2003.
LEDARE

För allmänheten är väl Carl-Henric Svanberg mest känd för att han 2010 kallade befolkningen vid Mexikanska golfen “small people”. Ett inte helt lyckat ordval när hans oljebolag, BP, just orsakat en av tidernas största miljökatastrofer.

Sedan 2012 har den tidigare Assa-Abloy- och Ericssondirektören dessutom en av de tyngsta uppdragen i svenska näringsliv. Han är ordförande i styrelsen för Volvo AB.

Carl-Henric Svanberg är dessutom en passionerad seglare. Hans nya 33,8 meter långa segelbåd lämnade varvet på Nya Zeeland förra året. Precis som Svanbergs tidigare båt heter den Cygnus Montanus. Det ska betyda Svanberg på latin.

Ljus och modern

Varvet beskriver henne som en modern, ljus och snabb yacht för världens alla hav. Bilderna skvallrar om väl tilltagna utrymmen och exlusiva materialval.
Notan lär ha slutat på runt 190 miljoner kronor.

Då är det ju tur att Svanbergs har skapligt betalt för uppdraget i Volvo, och att ersättningen dessutom stiger. Svenska Dagbladet berättar i dag att arvodet för ordförandeposten i Volvo AB det senaste året varit 3,4 miljoner kronor. I samband med årets stämma kommer den att höjas med 150 tusen kronor.

Vi talar alltså inte om ett jobb på heltid. Snarare ett uppdrag som normalt kanske tar ett par arbetsdagar i månaden. Svanberg hinner ju till exempel fortfarande med att svinga klubban i BP, mellan segelturerna.

Nu är Carl-Henrik Svanberg inte ensam om att ha bra betalt för uppdraget som ordföranden i ett svenskt storbolag, eller om att få ett skapliga påslag. Den gamle Volvodirektören Leif Johansson får över 4 miljoner för ordförandeposten i krisande Ericsson. Björn Wahlroos - ni vet han som vill flytta Nordea - fick förra året 2,8 miljoner för att leda styrelsen i banken. I år höjs den summan med 130 000 kronor.

Tuffa förhandlingar

Så där fortsätter det. Miljonersättningar och i många fall generösa påslag till styrelseordförande efter styrelseordförande i våra stora bolag.

Samtidigt sitter fack och arbetsgivare precis den här veckan och försöker komma överens om löner och andra arbetsvillkor för landets industrianställda. Avtalet går ut på fredag.

Inför förhandlingarna krävde industrins fackliga organisationer att lönerna nästa år ska höjas med 2,8 procent. På tok för mycket, menade arbetsgivarorganisationerna. Och någon låglönesatsning kan inte komma på fråga om vi ska tro direktörerna.

Då kan det inte vara en liten pedagogisk uppgift att förklara varför Svanberg, Johansson, Wahlroos och de andra behöver miljonersättningar för ett deltidsuppdrag. Eller varför deras ersättningar i flera fall kan höjas betydligt mer än de nivåer vi pratar om i löneförhandlingarna.

Men det är precis det arbetsgivarnas förhandlare måste göra om de vill att någon ska ta talet om att det inte finns utrymme för löneökningar på allvar. Att predika sparsamhet från däcket på en 34 metersbåt kan inte vara det enklaste.

ARTIKELN HANDLAR OM