Mejla

Jonna Sima

En nazistisk skugga ligger över Sverige

Hitlerhälsningar och vitmaktmusik i skolbussen

Aftonbladets ledarsida är oberoende socialdemokratisk.

Studenten Jimmy Ranjbar hedrades med tända ljuslyktor och blommor på mordplatsen på Körsbärsvägen nära Kungliga Tekniska högskolan (KTH) i Stockholm 8 november 1992, där han sköts till döds av ”Lasermannen”, John Ausonius.
Studenten Jimmy Ranjbar hedrades med tända ljuslyktor och blommor på mordplatsen på Körsbärsvägen nära Kungliga Tekniska högskolan (KTH) i Stockholm 8 november 1992, där han sköts till döds av ”Lasermannen”, John Ausonius.

LEDARE

Det talas mycket om hur otryggheten ökar i samhället och kriminaliteten breder ut sig. Ibland låter det som om Sverige var en Bullerby-idyll för bara ett par decennier sedan.

I en intervju med Aftonbladets Peter Kadhammar säger det sverigedemokratiska kommunalrådet Louise Erixon, 31, som för övrigt dömdes för misshandel 2006, att samhällsutvecklingen går åt fel håll: "När jag var liten var det ovanligt att grannen låste sin dörr."

Men i den nya P1-dokumentären "Ida, jag och nazisterna" påminns man om hur 1990-talets Sverige var. Författaren Ester Roxberg åker tillbaka till barndomsstaden Rottne i Småland med sin vän Ida, som hon bröt med vid 14 års ålder.

Nazism och klass

Orsaken till brytningen har de olika uppfattningar om. Ester Roxberg menar att hon var besviken på att vännen Ida inte tog mer avstånd från sin nazistiska brorsa och hans nazistiska vänner. Enligt Ida handlade det mest om klass.

I tonåren blev deras skilda förutsättningar för svåra att överbrygga. Ester växte upp i ett stort hus, med böcker och kärnfamilj. Ida med en ensamstående mamma "på soc". Otaliga män kom och gick, problemen var många.
Båda minns hur nazismen präglade hela deras uppväxt. På högstadieskolan ristade killar in hakkors och gjorde Hitler-hälsningen. Överallt, även i skolbussen, spelades det vitmaktmusik med nazistiska budskap och rader om att "segra eller dö". I samma skola, konstaterar Ester, gick SD:s chefsideolog Mattias Karlsson.

Hemma hos Idas brors kompis hängde porträtt på Adolf Hitler och Rudolf Hess på väggen. Broderns vän blev senare ordförande för Nationalsocialistisk Front, ett nazistiskt parti som ville avskaffa demokratin.

Rädsla för en röd prick

Antalet invandrare var få, men utsatta. Rottne var långt ifrån unikt på den här tiden. Vitmaktmusik låg på topplistor och främlingsfientliga Ny Demokrati satt i riksdagen. Riksdagsledamoten Ali Esbati (V) skriver i sin bok "10 år efter Utøya" (Leopard 2021) om barndomen i 90-talets Sverige. En ständig rädsla för att få en rött lysande prick på kroppen utomhus när John Ausonius sköt med lasersikte på invandrare.

Den nazistiska skuggan låg tung över Rottne och Sverige. Ur den sprang politiska strömningar som lever kvar än.

Kriminaliteten ser delvis annorlunda ut idag, men den som påstår att det var så mycket tryggare förr var sannolikt inte hotad av kängor med stålhättor.

Av: 

Jonna Sima

Publisert:

LÄS VIDARE

Endres sosseåsikter fick hatet att koka

Ledare

Prenumerera på Ledarredaktionens nyhetsbrev

Få Sveriges bästa opinionsjournalistik med hjärtat till vänster direkt i din mailbox.

Ja, tack!

ÄMNEN I ARTIKELN

Nazism

Ny Demokrati

”Lasermannen” John Ausonius

Småland

Utøya

Louise Erixon

Ali Esbati