Samhället sviker bruksortens barn
Var tredje svensk elev klarar inte baskraven i skolan. Andelen lågpresterande elever har ökat dramatiskt de senaste åren, enligt en ny OECD-rapport. Och värst går det för pojkarna. Allra sämst presterar svenska pojkar i läsförståelse och de lågpresterande pojkarna verkar i högre utsträckning se skolan som bortkastad tid och ser inte vad de ska ha kunskaperna till. Många av er har nu börjat frammana bilden av en förortsskola. Det är ju ofta en sådan som får tjäna som exempel på svenska skolans kris.
Det kanske inte är så konstigt. I storstäderna finns ju de skolor som har de allra lägsta studieresultaten. Samtidigt är det också här de skolor som har allra bäst resultat finns. Storstädernas skolproblem är segregationen – och de svindlande skillnaderna mellan olika elevers resultat.
Men skolkrisen finns på andra ställen också. På platser som Vingåker, Norberg, Färgelanda och Bengtsfors till exempel.
Det där är nämligen några av de kommuner där eleverna hade lägst genomsnittligt meritvärde under läsåret 2014/2015.
Nästan alla de 20 kommunerna med lägst meritvärde är också platser som byggts upp kring sågverk, gruvor, hyttor, klädfabriker, pappersbruk och järnverk. Arbetsplatser som inte sällan har försvunnit. Det är platser där arbetslösheten är hög och där barnens föräldrar ofta saknar högre utbildning. Läser man studier som försöker svara på varför det går så dåligt för bruksorternas barn – allra värst är det för pojkarna – dyker några saker upp: här finns en utbredd antipluggkultur, och föreställningen att man kan gå direkt från grundskolan till arbete lever kvar trots att jobben inte finns längre.
Trots att ungdomsarbetslösheten går ned växer gruppen med unga arbetslösa som bara gått klart grundskolan. Arbetsförmedlingens statistik visar mycket riktigt att långtidsarbetslösheten bland unga är högst i landets gamla industristäder och bruksorter. Dessutom tycks vi ha fått ett skolsystem som, enligt hjärnforskaren Martin Ingvar, är inrättat för ”ensamarbetande, högpresterande flickor ur medelklassen”. I regeringsutredningen ”Män och jämställdhet” som presenterades 2014 pekade man på hur svensk skola svikit pojkar i åratal.
– I stället för att ge pojkar det stöd som de behöver så kommer de undan med en massa saker för att läraren tänker äsch, så är väl pojkar, sa utredaren Svend Dahl till Dagens Nyheter.
OECD:s råd för att höja de sämst presterandes nivå handlar om att uppmuntra föräldraengagemang och att ge riktat stöd till skolor, familjer och elever som har sämre förutsättningar. Behövande elever bör få stöd så tidigt som möjligt. Kommer det räcka för att hjälpa pojkarna i Laxå, Grums och Ljusnarsberg att klara grundskolan? Redan för åtta år sedan varnade Högskoleverket för att utvecklingen i skolan skulle ge Sverige ett lågutbildat manligt proletariat, ett högutbildat kvinnligt proletariat och en manlig maktelit på toppen. De politiska och sociala effekterna om vi fortsätter vandra den vägen vågar man knappt tänka på.
Följ Aftonbladet Ledare på Facebook för att diskutera vidare och hitta andra spännande ledartexter.