Flashback är som mobbning i skolan

Publicerad:
Uppdaterad:

Aftonbladets ledarsida är oberoende socialdemokratisk.

Att trakassera och hota är inte yttrandefrihet - det är svineri

Flashback är en dypöl.

Som mannen som skryter om hur han våldtagit en 11-årig rullstolsburen flicka. Som Sverigedemokraten som hetsat mot judar och muslimer. Eller högskolestudenten som önskar livet ur Mona Sahlin och skogsarbetaren som drömmer om att göra som Breivik och mörda de anställda i radiohuset.

Det är bland annat detta Flashback kallar "yttrandefrihet på riktigt".

"Bränn ner skiten"

För många verkar Flashback gå ut på att anonymt mobba namngivna personer, kändisar, journalister och politiker.

Men det slutar inte där.

I höstas brann romska läger i Stockholm. Det visade sig att lägren kartlagts med bilder, filmer och kartor och diskuterats på Flashback.

"Bränn ner skiten" skrev en användare.

"Sten, kniv, molotovcocktail eller kalashnikov spelar ingen roll - jag tänker applådera alla och envar som drar sitt strå till stacken." skrev en annan.

När lägret i Högdalen brann 31 augusti brännskadades två personer. En 41-årig tvåbarnspappa avled senare.

Skolgårdsmobbing

I skydd av anonymitet har Flashback institutionaliserat den mobbing som vi vanligen förknippar med skolgårdar.

Inte bara kända människor drabbas, ofta råkar helt vanliga försvarslösa personer ut för ryktesspridning och trakasserier.

Och lagstiftningen är helt otillräcklig. Trots att man vet vilka ägarna till Flashback är så händer ingenting. Förtal, känsliga personuppgifter och hot får ligga kvar utan att någon ingriper.

Brott är brott

Trakasserierna på Flashback försvaras ibland med att det skulle vara en fråga om yttrandefrihet och att myndigheterna inte ska lägga sig i.

Men förtal, hot, uppvigling och hets mot folkgrupp är brott tydligt reglerade i brottsbalken.

Är det rimligt att en brottsling kommer med invändningen: "men jag ville ju vara anonym"?

Det är självklart lika bisarrt från en inbrottstjuv eller mordbrännare som från någon som hotar via internet.

Trakasserier och hot är inte yttrandefrihet - det är svineri. Oavsett om det sker på krogen eller på Flashback.

Och när det går över gränsen är det polisens uppgift att ingripa.

Lagen måste ändras

I dag leder bara fyra procent av alla anmälningar om hot och kränkningar på nätet till åtal. Många som anmält vittnar om ett totalt ointresse från polisen, även när en gärningsman tydligt kan bindas vid brott.

Polisminister Anders Ygeman (S) hänvisar till att det nästa år kommer en utredning om näthat. Sen är han möjligen beredd att skärpa lagen.

Det är en bra början men redan nu kan regeringen ge i uppdrag till polis och åklagare att tillämpa den lagstiftning som finns.

Det kanske låter tråkigt gammaldags - men brott är faktiskt olagliga.

Anders Lindberg

Publicerad:

Ledare

Prenumerera på Ledarredaktionens nyhetsbrev

Få Sveriges bästa opinionsjournalistik med hjärtat till vänster direkt i din mailbox.