ÅSIKT

Riksbanken spelar högt

Räntehöjningen kan öka arbetslösheten

Aftonbladets ledarsida är oberoende socialdemokratisk.
Foto: Hanna FranzÈn/TT / TT NYHETSBYRÅN

En kvarts procents höjning låter kanske inte som någon stor sak. Särskilt inte när den svenska styrräntan fortfarande ligger kvar under nollpunkten och när nyheterna framför allt handlar om hur fantastiskt bra det går för svensk ekonomi.

Ändå markerar gårdagens besked från Riksbankens styrelse ett slags milstolpe. Banken har inte höjt räntan en enda gång sedan 2011, för en hel evighet sedan. Och den rekordlåga räntan på – 0,5 procent har varit legat still sedan 2016.

Det är i det ljuset höjningen av styrräntan ska ses. Majoriteten i Riksbankens direktion vill signalera att vi sakta är på väg till något slags normalitet där det råder kontrollerad inflation och ekonomin försiktigt tuffar på.

Kastar med en brasklapp

Å andra sidan passar man på att kasta med en brasklapp. Enligt de nya prognoserna – eller ska vi säga den nya planen – ska räntan inte stiga lika snabbt eller lika mycket som riksbanksdirektörerna tidigare räknat med.
Kanske återspeglar det mer än något annat det dilemma Riksbanken delar med en kommande regering och i förlängningen oss alla.

Samtidigt som vi kan läsa om efterfrågan på arbetskraft, fyllda orderböcker och ekonomisk tillväxt går det inte att blunda för de ekonomiska orosmolnen.

Ute i världen finns hoten från protektionism och handelskrig kvar. Dessutom har vi ju brexit ...

Bostadsmarknaden skakar

Här hemma skakar bostadsmarknaden, och det lär knappast bli bättre efter den budget riksdagen antog i förra veckan. Ett idiotstopp för stödet till nybyggen av hyreslägenheter stabiliserar inte situationen.

Stefan Ingves talar om goda tider samtidigt som allt fler menar att toppen på högkonjunkturen redan är på väg att passeras. LO-ekonomerna uppmanade nyligen Riksbanken att ”vila på hanen” för att undvika arbetslöshet. Bankdirektörerna spelar ett högt spel.

Höjningen av styrräntan är kanske tänkt som en signal om att ekonomin är på väg tillbaka mot ett normalläge. Men det blir samtidigt en påminnelse om hur små marginalerna är – inte minst för den regering som så småningom ska väljas.

avIngvar Persson

ARTIKELN HANDLAR OM