ÅSIKT

Så mycket förlorar du på Borgs budget

Aftonbladets ledarsida är oberoende socialdemokratisk.
LEDARE

Satsa på skolan – sänk inte skatten Skriv på här!

Foto: MAGNUS SANDBERG
Gillar låginkomsttagare – eller? Anders Borg och Fredrik Reinfeldt talar gärna om sina skattesänkningar – men vilka gynnas av dem?

Så är riksdagsåret i gång. Fredrik Reinfeldt har utsett en gammal abortmotståndare till arbetsmarknadsminister och i dag är det Anders Borgs tur. Han kommer att presentera tabeller över hur mycket olika inkomstgrupper ”tjänar” på regeringens politik. Han vill ha ett privatekonomiskt val. Kvällstidningarna hakar på.

Det blir Anders Borgs sista budget, och sen är det debatt i riksdagen. Gissa om det kommer att frossas i inkomsttabeller.

Särskilt gärna talar Borg och Reinfeldt om låginkomsttagare.

De gillar verkligen dem. Fredrik Reinfeldt verkar ha en särskild förkärlek för städare och vårdbiträden.

En bluffargumentation

De säger att politiken gynnar låginkomsttagare. Sedan säger de att alla som säger nej till skattesänkningar är missunnsamma mot städare och vårdbiträden.

Problemet med hela argumentationen är att den är en bluff.

Regeringens skattesänkningar går inte till låginkomsttagare.

Det gäller för jobbskatteavdragen. Och det gäller särskilt mycket för en annan del av Reinfeldts skattepolitik som han inte talar så mycket om.

Det kallas i debatten för ”höjd brytpunkt”, och då låter det ju inte så farligt. Som en teknisk justering, som inte drabbar någon fattig.

Pinsam ’satsning’ på skolan

Man kan också uttrycka det så här:

Anders Borg och Fredrik Reinfeldt lägger tre miljarder av sitt reformutrymme på en riktad skattesänkning enbart för dem som tjänar över 36 158 kronor i månaden.

Tre miljarder. Att jämföras med satsningen på skolan för nästa år, som är pinsamt låga 600 miljoner.

Folkpartiledaren och utbildningsministern Jan Björklund presenterade stolt den höjda brytpunkten på Alliansens presskonferens i måndags. Som ansvarig för utvecklingen i den svenska skolan borde han skämmas över hur han prioriterat i förhandlingarna med finansdepartementet.

Den sammantagna privatekonomiska effekten av Borgs nya skattepaket är detta: en städare får 176 kronor i månaden i sänkt skatt. En direktör får 589 kronor.

Tittar man bara på den höjda brytpunkten är det ännu mindre roligt för städaren. Hen får noll kronor i månaden.

Direktören får 252.

Och sedan är det de grupper som inte syns alls i tabellerna. Sjuka och arbets­lösa. De får nämligen ingenting.

Sverige är det land i västvärlden där ojämlikheterna ökar mest, enligt OECD. Det beror dels på den förda skattepolitiken, dels på det som finansierat den: sämre a-kassa och sjukförsäkring.

Men den skattepolitik Borg presenterar i dag ökar klyftorna ännu mer.

Och då har vi inte ens pratat om att den är riktigt dålig konjunkturpolitik. Detta eftersom höginkomsttagare tenderar att spara, snarare än att konsumera när de får sänkt skatt.

Privatekonomi är viktigt. 176 kronor i månaden är mycket pengar om man lever på marginalen.

Men kom inte och säg att regeringens skattesänkningar går till låginkomst­tagare. För det är precis tvärtom.

avKarin Pettersson

ARTIKELN HANDLAR OM