Mejla

Ingvar Persson

Gig-ekonomin gör unga till daglönare

Ungdomar som jobbar har också rättigheter

Aftonbladets ledarsida är oberoende socialdemokratisk.

Uber är ett annat omstritt företag i gig-ekonomin.
Uber är ett annat omstritt företag i gig-ekonomin.

LEDARE

Yepstr är ett av alla de företag som dykt upp i det som kallas gig-ekonomin. Via bolagets app kan privatpersoner få kontakt med ungdomar för småjobb som gräsklippning, hundpromenader eller barnpassning.

Fram till i förra veckan vägrade Yepstr att se sig som arbetsgivare. Bolaget förmedlade bara en kontakt. Vad som hände sedan, med arbetsmiljö, skatter och annat, fick vara en affär mellan kunden och den som gjorde jobbet. Precis så brukar de så kallade gig-företagen resonera.

I förra veckan berättade Yepstrs vd Jacob Rudbäck dock för Svenska Dagbladet att man byter affärsmodell. Från och med nästa år ska man ta arbetsgivaransvar för de 5 500 ungdomar som får sina uppdrag via företaget.

Tuffare myndigheter

Det är lätt att tro att det finns ett samband med myndigheternas tuffare attityd. Det är bara en månad sedan Arbetsmiljöverket slog fast att ett annat gig-företag, Taskrunner, skulle ses som arbetsgivare.

Villkoren kommer säkert att bli usla. Yepstr kallar själv den anställningsform man har tänkt använda för "temporär visstidsanställning". Det låter som en variant av de SMS-jobb som kommit i spåren av reglerna som tillåter allmän visstidsanställning, den otryggaste formen av anställning i Sverige. Vår tids daglönare.

Ändå, det som händer på Yepstr är viktigt. Det betyder ändå att företaget accepterar att det har ett arbetsgivaransvar. Det kommer att förändra villkoren för ungdomarna som utför tjänster, och det betyder att den svenska arbetsmarknadsmodellen kanske fingerar ännu en tid.

Debatt i EU

Just nu pågår en debatt om minimilöner i EU. Ett sätt att möta allt sämre villkor för många anställda. Kritiken har varit hård från Sverige. Politiker, fack och arbetsgivare har sagt precis samma sak. EU ska inte lägga sig i den svenska arbetsmarknaden.

Det bärande argumentet är enkelt. Den avreglerade svenska modellen där fack och arbetsgivare tillsammans gör upp om löner och anställningsvillkor fungerar. Den fungerar till och med bra.

Det finns dock ett villkor. Att den som är faktiskt är arbetsgivare också accepterar det ansvar som följer med. Att människor som arbetar kan få en anställning. Just det har attackerats på många sätt de senaste årtiondena. Gig-jobben är bara det senaste exemplet.

Om branschen nu inser att det sätt man arbetat på inte är hållbart borde alla vara glada.


Vad händer när fasta jobb ersätts av tillfälliga, eller av en ordning där ingen tar arbetsgivaransvar? Och vad borde vi i Sverige lära oss av det som händer på arbetsmarknaden? Chatta med Ingvar Persson. Chatten startar klockan 09.00 men det går bra att kommentera redan nu.

Skriv inlägg
  • Ingvar Persson

    Klockan är halv tio och det är dags att stänga chatten. Som vanligt tackar jag alla som bidragit med frågor och synpunkter. Frågan om hur arbetsmarknaden är organiserad påverkar vilket samhälle vi får. Den förtjänar att diskuteras mycket mer.

  • Ingvar Persson

    Hej Emma.

    Du har rätt. Och frågan handlar ju inte bara om anställningstrygghet, utan också om till exempel arbetsmiljö. Det är knappast rimligt att en ung människa ska tvingas ta risker som en vuxen inte skulle acceptera.

  • Som svar till Daniel och andra:

    Hade den endast varit ungdomar som arbetat inom Yepstr hade det väl varit en sak. Att 15-16 åringar som har ett jobb vid sidan av skolan kanske inte nödvändigtvis har samma behov av anställningstrygghet som vuxna är ett argument som jag kan köpa.

    De största problemet är som jag ser det är betydligt fler än skolungdomar som tvingas ta den här typen av arbeten. Att blunda för att många inte har något annat sätt att försörja sig är i mina ögon cyniskt. Till den som tyckte att det bara är att göra sig anställningsbar- lättare sagt än gjort.

    Emma
  • Ingvar Persson

    Hej Sonja.

    Kloka ord. Samtidigt tycker jag inte att hela ansvaret kan läggas på konsumenterna. Facken har ett ansvar att stå upp för människor som arbetar under hårda villkor, också när de kanske är svåra att organisera. Och myndigheter har ett ansvar, även om vi inte har några lönelagar. Och när man tar det får det effekt. Vi har sett en del exempel på sista tiden.

  • Även konsumenter och beställare har ett ansvar att lära sig om och inse hela kedjan av låga priser - låga löner/dåliga villkor, och inte bara se till sin egen bekvämlighet.

    Solidaritet, och arbetares mänskliga värde, måste sträcka sig långt längre än egna plånboken. Det är först då Amazon, Uber, Foodora mm kommer vara tvungna att agera, när deras modell ifrågasätts av deras kunder.

    Sonja

Av: 

Ingvar Persson

Publisert:

LÄS VIDARE

Gigarbetarna ska inte torka din röv

Ledare

Prenumerera på Ledarredaktionens nyhetsbrev

Få Sveriges bästa opinionsjournalistik med hjärtat till vänster direkt i din mailbox.

Ja, tack!

ÄMNEN I ARTIKELN

Las, lagen om anställningsskydd

Arbetsrätt

EU

Arbetsmiljö