ÅSIKT

Efter flyktingkrisen går Sverige lysande

Aftonbladets ledarsida är oberoende socialdemokratisk.
Foto: urb
LEDARE

I morgon kommer ESO, Expertgruppen för studier av offentlig ekonomi, att presentera en rapport där de räknat på hur dyra olika flyktinggrupper är för Sverige.

Det är i grunden en lika enkel som missvisande bokföringsövning.

Hur mycket betalar flyktingarna under sin livstid in i skatt jämfört med kostnaden för välfärd, pensioner med mera. Ju lägre lön någon har desto större blir obalansen mellan vad den betalar in till statskassan och vad personen kostar. Är du lönsam lille vän?

Eftersom flyktingar ofta jobbar i sektorer med lägre lön räknas dessa människor som en förlustaffär. Att Sverige inte skulle kunna fungera en enda dag utan utrikes födda glöms bort men så är det. Få sjukhus skulle rädda liv, inga förskolor eller äldreboenden hålla öppet. Lokaltrafik och taxi skulle stanna. Inga bilar skulle rulla ut från Volvo Torslandaverken och maskinerna skulle tystna i den svenska industrin.

Debattens förebild är Norge

När jag läste rapporten, Aftonbladets ledarsida har kommit över materialet i förväg, slog det mig att jag sett detta förut.

Författaren, docent Joakim Ruist, förde visserligen liknande resonemang i förra långtidsutredningen och redan då fick han stark kritik. Men upplägget i morgon verkar vara en blåkopia på debatten i Norge för snart tio år sedan. En debatt som förmodligen var avgörande för att den nuvarande regeringen mellan Höyre och Fremskrittspartiet skulle kunna bildas.

Det började med det så kallade ”Brochmann-utvalget”, en utredning tillsatt 2009 av statsminister Jens Stoltenberg från Arbeiderpartiet. Två år senare presenterade sociologiprofessorn Grete Brochmann resultatet: ”Velferd og migrasjon - Den norske modellens framtid”.

Hon som introducerade en metod genom vilken allt flyktingmottagande i princip kan räknas som ett ekonomiskt minus. Miljardären Jens Ulltveit-Moe skärpte tonen ytterligare och beskrev invandringen i termer av en ”nettoförlust”.

Resultatet i Norge blev att debatten tippade.

Fremskrittspartiet i regeringen

Två år senare vann högern i ett val där just invandringen spelade en mycket stor roll. Och Höyre kunde bilda Norges första regering någonsin där Fremskrittspartiet ingick.

Om reaktionen blir den samma på ESO-rapporten är naturligtvis skrivet i stjärnorna men om det är något vi lärt av denna valrörelse så är det tyvärr att svensk debatt snabbare än vi tror kan närma sig Norge och Danmark.

Men det finns en stark invändning som ESO möjligen skulle fundera lite på: Sverige går lysande.

Om flyktingar vore en sådan kostnad borde vi för länge sedan vara närmast ett U-land. Särskilt nu, när vi på några år tagit emot över 200 000 flyktingar borde ekonomin falla som en sten.

Tiden för etablering kortas

Men verkligheten visar något annat än modellen, efter flyktingkrisen har tillväxten gått utmärkt och 300 000 personer har fått jobb under mandatperioden. Tiden för flyktingars etablering på arbetsmarknaden har kortats dramatiskt.

Vi har tagit emot många flyktingar, så är det. 2015 klarade vi inte av att hantera situationen. Men det går samtidigt bättre för Sverige än på mycket länge och de offentliga finanserna gör stora överskott.

Sveriges ekonomi är en framgångssaga få andra länder ens kan drömma om.

Det väcker en stillsam fråga: är det verkligheten som missuppfattat nationalekonomerna, eller är det kanske tvärtom?

avAnders Lindberg

ARTIKELN HANDLAR OM