ÅSIKT

Sverige står sämre rustat för en ny kris

Aftonbladets ledarsida är oberoende socialdemokratisk.
Foto: AP TT / NTB SCANPIX
LEDARE

I helgen är det tio år sedan den amerikanska investment­­banken Lehman Brothers gick i konkurs. Det brukar ses som startskottet till den senasten finanskrisen. Kraschen spred sig genom hela det globala ­kapitalets system, slog sönder banker och krossade nationers ekonomier. Det började som en bankkris orsakad av politisk naivitet, människans girighet och bristande regleringar. Det blev en efterfrågekris och en statsskuldskris.

100 000 förlorade jobbet

Det var den djupaste och mest dramatiska nedgången i världsekonomin sedan 1930-ta­lets depression.

I Sverige klarade vi oss, sägs det. 100 000 svenskar förlorade förvisso jobbet, och regeringen Reinfeldt var kallsinnig. När krisen slog till var arbetsmarknadspolitiken nedrustad, ­a-kassan urholkad och beredskapen för att möta en arbetslöshetsvåg obetydlig.

En kombination av en svag krona och stora stimulanspaket i vår omvärld gjorde att krisen inte nådde till ”etniskt födda svenskar mitt i livet”, som Reinfeldt sa.

Krisavtalet mellan fack och arbetsgivare räddade jobb och industrins ständiga effektiviseringar bidrog till att vår konkurrens­kraft ändå kunde bevaras. Det, snarare än Anders Borgs påstådda briljans, var ­orsaken till att Sverige inte drogs ned i den europeiska krisen.

Skuldbergen finns kvar

Kapitalismen överlevde. Och glömde. Alla de faktorer som drev fram finanskrisen - stora obalanser mellan länderna, snabbt stigande bostadspriser, tokvinster i den finansiella ekonomin och ett växande skuldberg - finns fortfarande kvar.

Ur ett svenskt perspektiv kan noteras att innan finans­krisen stod bankernas vinster för ­ungefär en tredjedel av de största börsbolagens vinster. I dag är motsvarande siffra ­nästan 50 procent.

I jämförelse med att produ­cera bilar eller stål är det i dag ännu mer lönsamt att hantera pengar och spekulera. Den rikaste tiondelen har i dag nästan lika stor del av den totala disponibla inkomsten som den halva av befolkningen som har lägst inkomst. Och de växande klyftorna ­efter krisen har haft sitt ­politiska pris.

Fick SD att växa fram

Krishanteringen utplå­nade förtroendet för politiker och ­institutioner och över hela kontinenten firade snart extremister valframgångar. Så också i Sverige.

Strax innan valet presenterades ju forskning som ­visar att ekonomiskt missnöje efter ­finanskrisen och ”arbets­­­­linjen” drev på Sverigedemokraternas tillväxt.

I går sa riksbankschef Stefan Ingves att Sverige är mer sårbart nu än under finanskrisen.

- Man kan varna, man kan grubbla, man kan titta på grafer, man kan undra om det håller ihop.

Det kan man. Och när en regering under stort besvär nu ska sys ihop så kan man också ­undra vilken beredskap som finns mot nya otrygghetschocker.


ARTIKELN HANDLAR OM