ÅSIKT

Nu är kunskap en klassmarkör igen

LEDARE

4 DECEMBER 2013. Skolan

Aftonbladets ledarsida är oberoende socialdemokratisk.

Det har varit ett tufft år för svensk skola. Friskolekollapser, förgörande avslöjanden i ”Uppdrag granskning” och kommunala skolor som lär sexåringar att vara ”proaktiva”, tänka ”vinna-vinna” och ”skapa synergi”.

Så långt rubrikerna. Men bortom dem pågår något mycket allvarligare.

I går kom Pisa, den OECD-studie som ­mäter kunskaper i läsförståelse, mate­matik och naturvetenskap. Det är en rent bedrövlig läsning.

I den internationella kunskapsundersökningen visar det sig att svenska 15-åringar numera presterar under ­genomsnittet i alla tre områden. Bara fem andra länder är sämre på matematik. Tre länder är sämre på läsförståelse. I naturvetenskap är sex länder sämre än Sverige.

Sociala arvet

Inget av de andra 33 undersökta länderna har en lika stor resultatförsämring som Sverige.

Elevernas försämrade resultat beror på att segregationen och klassklyftorna ­mellan skolor ökar. Skolverket och forskare talar om en skola där elevernas betyg i allt högre grad påverkas av det sociala ­arvet.

Konsekvensen av detta är att de som redan har bäst förutsättningar gynnas ännu mer än tidigare. Men också att hel­heten blir allt sämre. I Pisa-undersökningen ser vi hur de lågpresterande är de som tappar mest vad det gäller läsförståelse och naturvetenskap. I matematik tappar alla elever nästan lika mycket.

Vi står inför år 2014 och kunskap har åter blivit en klassmarkör.

Så vad gör utbildningsminister Jan Björklund (FP)? I en kommentar låter han meddela att Pisa-resultaten inte är ”en utvärdering av den nya skolpolitiken, utan spiken i kistan för den gamla”. Så talar en man utan vägar framåt, utan flyktvägar och utan fokus.

Med knappt ett år kvar till valet verkar kollapsen i skolan faktiskt börja bekymra ministern. Men där ena handen gett skärpta regler för friskolor och mer muskler åt Skolinspektionen och reformerad lärarutbildning har den andra gett läx-rut så att barn till rika ska kunna köpa sina livschanser.

Skattesänkningar

Där Björklund ena stunden har pratat om att stoppa riskkapitalister från att äga skolor har han den andra lanserat ett­årigt gymnasium där man ska slippa lära sig några teoretiska ämnen.

Läget för svensk skola är allvarligt och skoleleverna förtjänar bättre än nyckfulla piruetter från utbildningsdepartementet. De förtjänar bättre än en regering som i sin senaste höstbudget la 30 gånger mer på skattesänkningar än på skolan.

Nu behövs fokus och en förmåga att ta i de verkligt svåra frågorna: De negativa effekterna av den fria etableringsrätten och det fria skolvalet, av oseriösa friskolor.

Skolan måste bli mer jämlik.

I dag tyder inget på att Jan Björklund är rätt man för det arbetet.

ARTIKELN HANDLAR OM