ÅSIKT

Moderaternas tunna strategi

Aftonbladets ledarsida är oberoende socialdemokratisk.
LEDARE

12 AUGUSTI 2008. Högerledarna i det här landet dras med ett problem som tycks evigt.

De kommer inte ut ur socialdemokratins skugga.

Inte ens när de sitter i regeringen.

Fredrik Reinfeldt verkade länge vara ett undantag, en trendbrytare. Den egna politiken stod i fokus inför valet 2006. Hans borgerliga allians var huvudsaken.

Men vikande opinionssiffror och en svensk ekonomi på gränsen till recession har på nytt ändrat förutsättningarna för hans politiska retorik.

Fixeringen densamma

Nästan halva hans tal i Vaxholm i lördags ägnades åt socialdemokraterna. Han beskrev dem som otydliga, maktfullkomliga, slösaktiga och osäkra som regeringsbildare.

Tonen är delvis en annan än moderater traditionellt kunnat använda mot ”det ständiga regeringspartiet”, men fixeringen är densamma.

Själv höll Reinfeldt ett tal så gott som helt befriat från konkret politik, men när det gäller både tonläge och skarpa förslag tycks moderaterna nu allt mer söka sig mot sina kärnväljare.

Huvudfrågan under hösten blir de 15 miljarder i nya skattesänkningar som presenterades redan under Almedalsveckan. Alla som har ett jobb får del av sänkningen, men mest får de som tjänar över 33?000. De klassklyftor som växt konstant de senaste 25 åren kommer att vidgas ytterligare.

Traditionell syn

Reinfeldt talade även om FRA, där regeringen totalt felbedömt opinionen. Men han backade inte från förslaget. Han håller fast vid statens rätt att avlyssna all internettrafik som passerar landet gränser. Ett patriarkalt förhållningssätt som påminner om moderaternas traditionella syn på brottsbekämpning.

Kanske det var därför Reinfeldt så hårt betonade även kriminalpolitiken i sitt tal. ”Den värsta formen av ofrihet drabbar den som varje dag undrar om de är säkra, skyddade till liv och lem”, sa statsministern. Fler poliser och åklagare. Hårda tag.

Grundbudskapet kunde vara taget ur en moderat valfilm från tidigt 1990-tal.

Moderaterna upprepar allt oftare att socialdemokratin bara tänker på att ge bidrag till de som inte jobbar, i stället för att skapa nya jobb.

Retoriken kläs i en nymoderat skrud – alla som vill ska få möjlighet att jobba – men i grunden är det samma budskap som hördes från moderaterna redan på Gösta Bohmans tid. Hungriga vargar jagar bättre.

Lika social lomhört nu som då.

Fler lever på bidrag nu

Dessutom bortser det helt från det faktum att antalet som lever på bidrag har ökat sedan Reinfeldt kom till makten.

Strategin tycks handla om att säkra sina främsta stödtrupper i väljarkåren genom löften om skattesänkningar och hårda tag mot brott, och sedan krydda det med vaga löften om att satsa på välfärden. I första ledet kan det säkert lyckas. Reinfeldt kan återvinna förtroendet hos väljare som annars skulle sökt sig högerut.

Som strategi för att vinna valet 2010 känns det däremot tunt.

JB

ARTIKELN HANDLAR OM

Politik