Mejla

Jenny Wennberg

Sverige har få andra val

Att bidragsdelen i EUs krispaket inte skulle bli noll var självklart

Publicerad:

Aftonbladets ledarsida är oberoende socialdemokratisk.

Sverige har räknats som en snåljåp i förhandlingarna om EUs coronapengar.
Foto: Francois Walschaerts / TT NYHETSBYRÅN
Sverige har räknats som en snåljåp i förhandlingarna om EUs coronapengar.

De sparsamma länderna, så har Danmark, Sverige, Österrike och Nederländerna kallats under förhandlingarna om EUs krispaket. Mer än något annat är länderna dock nettobetalare i EU.

Det är en brokig skara länder från Viktor Orbáns Ungern till Stefan Löfvens Sverige som försökt enas. Samtidigt som Orbán kritiserat att endast länder som lever upp till rättsstatens principer skall kunna ta del av krispaketet, har Sverige å sin sida krävt att bidragsdelen skall vara noll euro.

Kompromiss krävs

Läget har varit svårmanövrerat, även för Sverige. Den egna nationens intressen i främsta rummet, men unionens överlevnad och sämjan inom EU kräver samtidigt en kompromiss.

För ett land som Sverige, som över tid haft en starkt EU-kritisk opinion, riskerar allt utom ett motstånd till en allt för tung bidragsdel väcka en EU-debatt många i det politiska Sverige över huvud taget inte är intresserade av att tvingas hantera.

Samtidigt kan inte länderna i EU som gått på knäna av Coronakrisen heller lämnas åt sitt öde. Det tjänar inte svenska ekonomiska intressen och vår export.

Omfattande bidragsdel

En kompromiss betyder att ingen kommer lämna förhandlingarna helt nöjd, och att så blir fallet för svensk del är uppenbart. Det blir en bidragsdel i krispaketet och den blir omfattande, på måndagen var man framme vid 375 miljarder euro i bidrag, men summan kan bli ännu högre när rådet återupptar sina förhandlingar.

Sverige har inte haft några realistiska utsikter att kunna göra mer än sätta press i förhandlingarna för att minska bidragsdelen. Det är också något man lyckats göra med viss framgång, även om resultatet blir omfattande bidrag.

Att endast ge lån hade inneburit en större insyn i hur pengarna faktiskt används. Men att endast lån ska beviljas har aldrig varit ett tänkbart scenario, givet de starka krafter som funnits, i form av bland annat Frankrike och Italien, för att stora delar av krispengarna ska delas ut som bidrag.

Att Sverige markerat, och också varit med om att tvinga ner bidragssumman, får därför ändå ses som en framgång.

Av: Jenny Wennberg

Publicerad:

LÄS VIDARE

Ledare

Prenumerera på Ledarredaktionens nyhetsbrev

Få Sveriges bästa opinionsjournalistik med hjärtat till vänster direkt i din mailbox.