ÅSIKT

Vinner Corbyn blir nog fler sossar populister

Foto: URBAN ANDERSSON
Luke Akehurst, Labour
LEDARE
Aftonbladets ledarsida är oberoende socialdemokratisk.

OXFORD. Den brittiska valrörelsen är satt i vänteläge. Enligt premiärminister Theresa May kommer valet att genomföras som planerat men precis som efter självmordsbomben i Manchester förra fredagen har partierna stoppat alla aktiviteter.

Samtidigt är budskapet från alla jag talar med tydligt. Demokratin ska fortsätta. Debatten måste fortsätta.

”The show must go on” som Freddie Mercury från Queen sjöng in bara sex veckor före sin bortgång.

När samtalet tystnar låter vi terroristerna få precis vad de vill: vår underkastelse.

En valrörelse utan manus

När Theresa May utlyste valet i Storbritannien låg de konservativa 19 procent över socialdemokratiska Labour. I vissa mätningar 28 procent.

Hennes motståndare, vänstermannen Jeremy Corbyn, var uträknad på förhand. När skulle han avgå, var frågan?

Sen hände något.

Plötsligt ligger Labour bara enstaka procent under de konservativa och förtrollningen är bruten.

– Theresa May har gjort valet till en fråga om personliga kvalitéer, sen upptäckte väljarna att hon inte har några, säger Luke Akehurst från Labour i Oxford East.

Vi följde med honom till det nedgångna området Barton för att försöka förstå vad som har hänt.

Foto: URBAN ANDERSSON
I stadsdelen Barton i Oxford East är många bekymrade över köer i sjukvården

”Rösta Labour”

För mannen på äldreboendet är valkampanjen det roligaste på länge. Han satte han upp skylten med ”Rösta Labour” i sitt fönster redan för sex veckor sedan, berättar han. Nu vill han prata om sjukvården med valarbetarna.

Theresa May har kallat människor till valurnorna av två skäl. Hon ville platta till de mest EU-kritiska krafterna i sitt parti och hon ville krossa Labour.

Den konservativa valstrategin var att prata om Europa och regeringsduglighet. Men det ville inte väljarna.

Precis som den äldre mannen säger handlar valet för de flesta om skolor, sjukvård och sociala frågor. Och Theresa May faller som en sten.

Foto: URBAN ANDERSSON
Anneliese Dodds är kandidat för Labour i Oxford East. I dag ska partiarbetarna knacka alla dörrar i förorten Headington

Knackar på hos väljare

Valkampanjer i Storbritannien utspelar sig till stor del på tröskeln till människors hus. Varje kandidat får knacka ett oändligt antal dörrar och svara på alla tänkbara frågor direkt inför sina väljare.

Anneliese Dodds är Labours kandidat i valkretsen Oxford East. Hon var tidigare lärare på universitetet och sitter i dag i Europaparlamentet för sydöstra England.

Dagen inleds på parkeringsplatsen utanför puben Chequers i stadsdelen Headington. Ett trettiotal frivilliga har samlats, för många är det första gången.

– I dag ska vi knacka alla dörrar i nordöstra Oxford, säger Anneliese Dodds.

Dottern Isabel och sonen Freddy följer med i kampanjen. De lyssnar inte på mamma utan samlar pinnar istället. Det bryter isen för ovana volontärer, alla har något att prata om.

Säg ”jag vet inte”

Sen övar de på dörrknackning i rollspel.

Vad säger man till rasistiska väljare?

Till väljare som inte gillar Jeremy Corbyn?

Vad svarar man att Labour vill med skolan?

– Ni behöver inte vara talande valmanifest. Det är inte fel att säga ”jag vet inte”, säger Jonathan Hearty, Anneliese Dodds kampanjledare.

Headington ser ut som någonting ur Morden i Midsomer. Ett flerhundraårigt kastanjeträd skuggar parkeringsplatsen och vägarna kantas av låga stenmurar. En äldre dam cyklar fridfullt förbi.

Foto: URBAN ANDERSSON
Dee Sinclair övar rollspel med nya frivilliga i Jeremy Corbyns kampanj

Bernie Sanders bror

Här väljer många mellan Labour och Liberaldemokraterna. Även de gröna är starka. Deras kandidat är Larry Sanders, 82, mest känd som storebror till den demokratiska senatorn Bernie Sanders i USA.

– När vi knackar på vill de flesta prata om sjukvård eller om Brexit, säger Anneliese Dodds.

Oxford är mest känt för sitt universitet men där ligger även BMW:s fabrik som tillverkar MINI. Jobben är beroende av tyska investeringar och Storbritanniens utträde ur EU skrämmer många. En så kallad ”hård Brexit” där EU:s inre marknad stängs är ett skrämmande scenario. Här röstade de två av tre väljare för att stanna.

Anneliese Dodds är kritisk till hur Theresa May har skött förhandlingarna efter Brexitomröstningen.

– Hon ser det som ett nollsummespel, men ingen vinner på en hård Brexit, säger hon.

”Historiens längsta självmordsbrev”

Labour går inte riktigt att jämföra med andra Socialdemokratiska partier, som det svenska. Eftersom det brittiska valsystemet bygger på enmansvalkretsar där den med flest röster vinner finns inget riktigt parti till vänster om Labour.

Sedan grundandet år 1900 har man samlat alla progressiva krafter, från socialliberaler till hårdföra marxister under samma tak. Bara vid två tillfällen har vänsterfalangen fått styra.

Första gången var 1983 då partiet leddes av Michael Foot. Margaret Thatcher hade fyra år tidigare inlett sin nyliberala revolution och på arbetsmarknaden rådde närmast krigstillstånd.

Labour antog då ett manifest, The New Hope for Britain, Nytt hopp för Storbritannien, som krävde utträde ur EEC, nuvarande EU, nationalisering av en rad nyckelindustrier och nedmontering av försvaret.

Manifestet har senare kallats ”historiens längsta självmordsbrev” och i valet 1983 fick Labour knappt 28 procent av rösterna. Det skulle ta fram till 1997 innan väljarna uppfattade partiet som valbara igen.

Andra gången partivänstern har fått dominera är nu, under partiledaren Jeremy Corbyn.

1 av 3 | Foto: urb

”Gay not May”

Prick klockan tolv dundrar trummorna i gång vid Radcliffe Camera i Oxfords medeltida centrum. Mellan de gotiska byggnaderna dansar Oxford Pride fram anförda av en sambaorkester och två personer på styltor.

Hela stan tycks draperad i Prideparadens regnbågsfärger.

Nästan längst fram i tåget går Labourpartiets officiella flagga tillsammans med flera fackföreningars.

”All you need is love”

”Gay by birth. Fabulous hippie by design”

”Gay not May”

Står det på plakaten.

Kan få ungdomar att rösta

Egentligen är inte Priderörelsen vänster, men så här nära valet går det inte att ta miste på hur illa omtyckt Theresa May och regeringen är. Bland ungdomar säger en stor majoritet att de stödjer Jeremy Corbyn i valet.

Vissa opinionsinstitut tror till och med att Corbyn kan göra det omöjliga, att faktiskt få unga människor till valurnorna. Andra tvivlar.

För Labour är Pride ett bra tillfälle att markera politiskt mot de krafter som vill vrida klockan tillbaka i sociala frågor.

–  På ytan ser det bättre ut än tidigare när det kommer till exempelvis homosexuellas rättigheter, men det finns mycket diskriminering och fördomar kvar, helt klart, säger Anneliese Dodds.

Foto: URBAN ANDERSSON
Jeremy Corbyn har fått många att engagera sig i valrörelsen som aldrig hållit på med politik tidigare.

Inte särskilt vänster

Jeremy Corbyns manifest är några sidor längre än ”historiens längsta självmordsbrev” men innehåller ganska traditionell socialdemokratisk politik. Partiet vill satsa mer på sjukvården, göra utbildning tillgänglig för alla, förbättra barnomsorgen och anställa fler poliser.

När det gäller invandring vill man begränsa EU:s fria rörlighet och ligger alltså längre till höger än tidigare. Bilden av Jeremy Corbyn som tokig vänster rimmar dåligt med partiets vallöften.

Att han lyckats vinna så många nya väljare de sista veckorna beror delvis på detta, att förväntningarna var så lågt ställda.

– När media började rapportera vad han faktiskt säger, och människor själva fick se honom i debatterna började han komma ifatt. Tidningarna fick mindre genomslag för all smuts de sprider, säger Dee Sinclair som sitter i kommunfullmäktige från Headington.

Populistisk retorik

Nästan alla partiaktivister verkar se media som en politisk motståndare. Tidningarna sprider falska nyheter om Jeremy Corbyn och bara ljuger.

Den underliggande berättelsen liknar den Donald Trump använde - folket står mot eliten. Politiker, banker och medier har riggat systemet mot vanliga människor, tro inte på vad de säger.

Det är en form av vänsterpopulism som högerpopulister har svårt att hantera, en vänster som slår underifrån.

Samtidigt har något liknande aldrig tidigare vunnit val i Storbritannien. Det närmaste europeiska parti som lyckats är förmodligen Syriza i Grekland.

Foto: URBAN ANDERSSON
Anneliese Dodds talar med väljaren Rosie. De flesta i Headington väljer mellan Labour och Liberaldemokraterna.

Kanske Corbyn har svaret

Men gäller denna sanning längre?

I takt med att Jeremy Corbyn växer i opinionen blir det allt mer osäkert. I en tid av anti-etablissemang är han kanske just vad som behövs för att vinna.

– Brexit skulle ju inte hända, Donald Trump skulle inte bli vald. Nu säger samma personer att Jeremy är körd. Jag tror faktiskt inte de vet vad de pratar om. Avståndet mellan de där uppe och vanligt folk är for stort, säger en av kampanjarbetarna i Barton.

Om Jeremy Corbyn vinner öppnas ett nytt kapitel i historian om Europa och europeisk socialdemokrati. Många lär vilja kopiera ett framgångsrecept.

På torsdag klockan 22:00 brittisk tid stänger vallokalerna.

Till dess vet vi faktiskt nästan ingenting.