ÅSIKT

Hoppet lever i Norrsundet

Aftonbladets ledarsida är oberoende socialdemokratisk.
LEDARE

Det är inte Maud Olofssons förtjänst

Foto: PROTESTERAR Omkring 400 personer demonstrerade mot nedläggningen av massabruket i Norrsundet för en och en halv månad sedan. Facket hoppas att bruket går att sälja i stället.

10 december 2007. En och en halv månad har gått sedan de anställda på Stora Ensos massafabrik i Norrsundet fick beskedet att deras arbetsplats, och centralpunkten i samhället, skulle bort. Över 300 arbeten skulle försvinna, liksom en hel brukskultur. Och detta trots att fabriken i Norrsundet går med vinst.

Jobbar på en lösning

Sedan nedläggningsbeslutet har pappersbruksarbetarnas ansträngningar för att hitta en lösning varit intensiva, och delvis framgångsrika. Redan i början av december kunde tidningen Dagens Arbete berätta att en svensk industriman, Lennart Holm, ville köpa bruket. Holm, som tidigare arbetat som vd på Stora Cell där Norr-sundet ingår, hade då redan träffat företrädare för facket och presenterat både en affärsidé och finansiering.

Beskedet från Stora Enso har dock varit entydigt. Någon försäljning för fortsatt massaproduktion kommer inte på fråga. Samtal med Holm?–?eller för den delen någon annan inom skogsindustribranschen?–?har varit uteslutna.

Företagsledningen menar att en nedläggning är det enda sättet att minska konkurrensen om skogsråvaran. Fortsatt drift i Norrsundet skulle därför driva upp priserna och skada koncernens vinstmarginal.

De anställda betraktar däremot nedläggningen som en del av ett politiskt spel. I Finland, där skogsindustrin i än större grad byggts ut med importerad råvara som bas, har Stora Enso genomfört betydligt större nerdragningar. Norrsundet ska bli ett bondeoffer, avsett att visa att Sverige inte ensidigt gynnades.

Oavsett vilken förklaring vi väljer att tro är en slutsats oundviklig. Detta är ännu ett slag mot föreställningen att marknaden fungerar och att sysselsättning och trygghet kommer av sig själva bara lönsamhet och produktivitet utvecklas på rätt sätt.

Inte minst koncernledningens medvetna försök att hålla nere priset på råvara borde få näringsministern att reagera. Bland mindre skogsägare och skogsbönder finns sannolikt ännu många av centerns väljare.

Ändå har Olofsson valt att hålla sig borta från frågan om Norr-sundet. Hennes statssekreterare, Jöran Hägglund, har till och med slagit fast att regeringen inget kan göra. ”Marknadsekonomin” måste få verka, som han i förra veckan uttryckte det i Svenska Dagbladet.

Verksamheten offras

Det som händer i Norrsundet har dock knappast något med marknaden att göra. Tvärtom är det ett exempel på hur lönsam verksamhet, och medarbetares kompetens, offras i en internationell koncerns interna planekonomi.

I slutet på förra veckan tändes ändå ett hopp. Ledningen i Stora Enso ger vika för trycket och lovar att träffa Lennart Holm för att diskutera hans förslag.

Det är inte Maud Olofssons förtjänst.

IP