ÅSIKT

Islands kris fortsätter

Aftonbladets ledarsida är oberoende socialdemokratisk.
LEDARE

7 DECEMBER 2010. Finanskrisen

I tisdags lämnade den isländske presidenten Ólafur Ragnar Grímsson in sitt veto mot ­regeringens uppgörelse om den kraschade banken Icesave. Därmed går frågan till folkomröstning, sannolikt i slutet av nästa månad.

Dramatiska följder

Presidenten motiverade enligt Islandsbloggen sitt ­beslut med att det nu finns en djup spricka mellan det ­isländska folket och politikerna. Det är knappast någon överdrift. En fjärdedel av alla väljare har skrivit på en namninsamling för att stoppa uppgörelsen, och enligt opinionsundersökningar är 70 procent av islänningarna motståndare.

Ändå är utgången oviss. Konsekvenserna av ett nej skulle bli dramatiska, både i inrikespolitiken och i Islands förhållande till omvärlden.

Den brittiska finansmarknadsministern Paul Myners slog i ett knappt kamouflerat hot fast att Island med ett nej också kommer att gå miste om möjligheten till lån från till exempel internationella valutafonden. Storbritannien och Holland, de två länder som anser sig ha fordringar på Island efter bankkraschen, kommer också att stoppa ett isländskt medlemskap i EU.

Använder alla medel

Mönstret går igen. I den internationella valutakrisens spår används alla medel för att försvara nationella intressen. Och det oavsett om det sker som representant för bankerna – som i Sveriges förhållande till Lettland – eller som ­representant för spararna – som när Storbritannien och Holland trycker på Island.

Det vore en svart ironi om resultatet av den isländska ekonomiska kollapsen blir ökad nationell protektionism, än hårdare vaktslående om ­nationella intressen och nya barriärer.

Vad världen desperat behöver efter den finansiella krisen är nämligen motsatsen.

IP