ÅSIKT

Flyktinguppgörelsen är klassisk kohandel

Aftonbladets ledarsida är oberoende socialdemokratisk.

Ett alternativ till partiegoism och platt symbolpolitik

Magda Rasmusson, migrationspolitisk talesperson (MP), justitieminister Morgan Johansson, arbetsmarknadsminister Ylva Johansson (S), Elisabeth Svantesson, vice partiordförande (M), Johanna Jönsson, talesperson för integration- och migrationsfrågor (C), Erik Ullenhag, ekonomisk-politisk talesperson (FP), och Andreas Carlsson, rättspolitisk talesperson (KD) under pressträffen i dag i riksdagens presscenter.
Foto: JERKER IVARSSON
Justitieminister Morgan Johansson (S), MP:s migrationspolitiska talesperson Magda Rasmusson och arbetsmarknadsminister Ylva Johansson (S).

Så presenterades den då, den migrations- och flyktingpolitiska överenskommelsen mellan regeringen och den borgerliga oppositionen. Vänsterpartiet har hängts av och på en pressträff på fredagsförmiddagen kunde sex partier - S, MP, M, KD, C och FP - berätta om de 21 olika insatser de kommit överens om att driva.

Det handlar om asylsystemet, etableringen för nyanlända och det handlar om mer resurser till kommuner, civilsamhälle och bostadsbyggande.

Vi har att göra med klassisk kohandel, och ingen som läser de sex A4-sidorna där överenskommelsen skrivits ned kommer gilla allt.

Ökad arbetsbörda

Den stora saken är att de tillfälliga uppehållstillstånden nu blir huvudregel för flyktingar som kommer till Sverige. När uppehållstillståndet upphört måste man söka om.

På sin pressträff under torsdagen meddelade Migrationsverket att handläggningstiderna för de människor som söker asyl i dag ligger är mellan 15 och 24 månader. I början av nästa år kommer dubbelt så många asylsökande vara inskrivna hos Migrationsverket som i juni.

Kommer steget vi nu tar, att den som beviljas asyl får tillfälligt i stället för permanent uppehållstillstånd, korta handläggningstiderna? Det kan inte ens Ebba Busch Thor tro på.

Vi lär få se en ökad arbets- och kostnadsbörda när myndigheten nu ska sättas att ompröva asylärenden vid treårsintervaller.

Samtidigt varnar organisationer som Amnesty och Rädda barnen för att tillfälliga uppehållstillstånd leder till betydligt försämrade möjligheter till integration, inte minst på grund av oron inför framtiden och den påfrestning det innebär att inte kunna göra upp långsiktiga planer. Är det då klokt att göra tillfälliga uppehållstillstånd till regel?

Bra med kommuntvång

Att kvotflyktingar, ensamkommande och barnfamiljer undantas från den nya regeln är förstås bra, men tros leda till att fler barnfamiljer ger sig ut på det farliga Medelhavet.

I förslaget från regeringen och borgerligheten sägs också att en asylsökande med tillfälligt uppehållstillstånd som lyckats få ett jobb och med en viss taxerad inkomst ska få permanent uppehållstillstånd. Ska verkligen arbetsgivare - inte staten - bestämma om man får stanna i Sverige?

Vad har vi då att glädjas över?

De svenska kommunerna får tio nya miljarder för att klara den ekonomiska ansträngning som flyktingmottagandet inneburit. I fördelningen av pengarna ska man kunna ta hänsyn till hur många asylsökande kommunerna tar emot.

Dessutom är de sex partierna nu överens om att alla svenska kommuner måste ta gemensamt ansvar för flyktingmottagandet. Mottagandet ska bli mer proportionerligt i förhållande till hur många invandrare kommunen redan tagit emot, hur många som bor i kommunen och hur arbetsmarknaden ser ut.

Att M och C nu går med på att stödja ett sådant lagförslag är ingen liten sak.

Friskolorna ska ta emot nyanlända och asylsökande elever och kommunerna ska få placera ut eleverna i andra skolor än de som ligger närmast boendet.

Miljarder till kommunerna

Regeringen och den borgliga oppositionen är också överens om att öka antalet kvotflyktingar till 5 000 årligen, att svenskundervisning ska ges redan under asyltiden ihop med obligatorisk samhällsorientering. Olika förslag för yrkesutbildning, underlättad yrkesintroduktion och praktik kommer också.

Dessutom vill man se över om det är möjligt att införa en utbildningsplikt för vuxna som saknar grundskolekompetens.

Om Sverige ska klara att möta flyktingkrisen behövs det också bostäder. Man tänker införa tillfälliga lättnader i plan- och byggregleringen och utforma ett kommunstöd på drygt en miljard som ska gå till kommuner som bygger bostäder och tar emot asylsökande.

Det är inte dåligt, men det är för lite. Det saknas i dag över en halv miljon bostäder och bostadsbristen är akut. Då hade vi behövt ett statligt stöd för massiv ­utbyggnad av modulhus - ett sorts miljonprogram för migrationen.

Det fick vi inte. I stället fick vi besked att rut-avdraget ska byggas ut och att trädgårdsarbete och flyttjänster också ska subventioneras framöver.

Flyktingkrisen tycks fungera utmärkt som skäl för att driva igenom gammal borgerlig favoritpolitik. Därför kommer nu också en utvidgning av de så kallade yrkesintroduktionsanställningarna - som på många sätt går att beskriva som en flopp - men nu med möjligheten att runda kollektivavtalen.

Alternativ till partiegoism

Ja, den presenterade överenskommelsen är i sanning resultatet av en förhandling. Det finns mycket att anmärka på, men flyktingkrisen har ställt krav på våra riksdagspolitiker att uppträda som ledare. Har de lyckats?

Ja, kanske.

Vi ser i alla fall att ideologiska och politiska motståndare nu tar gemensamt ansvar för att förankra viktiga beslut om vår tids stora fråga. Dagens överenskommelse pekar på ett alternativ till partiegoism och platt symbolpolitik.

Värdet av det ska inte underskattas.

Följ Aftonbladet Ledare på Facebook för att diskutera vidare och hitta andra spännande ledartexter.

avDaniel Swedin

ARTIKELN HANDLAR OM