ÅSIKT

Friskolan fortsätter sänka utbildningen

LEDARE

LEDARE. Om svenska skolan.

Aftonbladets ledarsida är oberoende socialdemokratisk.

Gymnasieelever på friskolor presterar sämre än elever som går i kommunala skolor. Ändå får friskoleeleverna högre betyg. Det visar en rapport som Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering, IFAU, presenterade i går.

Djupt orättvist

Enligt forskarna gör friskolorna en generösare bedömning av de nationella proven och sätter i slutändan ett snällare omdöme. Skillnaden i bedömningen är störst bland elever som går yrkesprogrammen. Det verkar vara satt i system att elever som går ut med lägst grundskolebetyg och har föräldrar som saknar akademisk utbildning också är de som väljer skolor som ställer lägre krav. Det där är inte bara djupt orättvist mot berörda elever. Det visar också på den skeva skolpolitiken i det här landet.

Sverige är det enda landet i världen som tillåter friskolor att göra vinst på skattepengar. Dessutom har man kombinerat systemet med ett fritt skolval. Det är en destruktiv kombination. Nyligen beslutade Chile att förbjuda vinst i skolan just för att man insåg att företag som vill tjäna pengar på barn skadar hela samhället på sikt. Att kränga skor och bilar är inte samma sak som att utbilda samhällsmedborgare.

Svek mot elever

Men det är just det som är problemet i det svenska skolsystemet. Här har skolan blivit en industri där eleverna ses som en vandrande påse pengar. För att komma åt pengarna måste skolorna locka till sig eleverna – och göra föräldrarna nöjda. Snällare betygsättning är ett sådant lockbete. Därför tenderar friskolor i högre utsträckning att anpassa sig efter vad eleverna och föräldrarna vill än de kommunala skolorna. Det här är givetvis ett svek mot elever som klarar sig sämst i grundskolan. Den gruppen borde få mer stöd för att klara kunskapskraven i gymnasiet, inte sockrade betyg. Både Skolkommissionen och politiker som gymnasieminister Aida Hadzialic har på sistone lyft fram extern rättning som lösning på betygsinflationen. Alltså att nationella prov ska rättas av en utomstående part. Och visst kan det kanske lätta på bördan för många lärare. Men det lär knappast lösa skolans djupare problem. En del forskare och lärare menar att det snarare kan skada tilliten till lärarkåren genom att ytterligare makt och inflytande flyttas från klassrummen.

Man underminerar helt enkelt lärarnas självständighet och trovärdighet. Så länge skolan fortsätter att vara en marknad där elever och föräldrar förväntas agera som kunder, kommer lärarna att tvingas anpassa sig efter deras krav.

Det är förödande både för barnen som inte får de kunskaper de behöver och för samhället i stort.

ARTIKELN HANDLAR OM