Hoppa till innehållAftonbladet

Dagens namn: Evert, Eilert

Låt Pagrotsky visa vägen till tillväxten

Uppdaterad 2011-03-08 | Publicerad 2004-03-25

Aftonbladets ledarsida är oberoende socialdemokratisk.

25 mars 2004 Det går trögt i den europeiska ekonomin. Den konjunkturuppgång ekonomerna talat om i över två år dröjer ännu en tid. Enligt Europeiska centralbanken, ECB, blir tillväxten för 2004 inte högre än 1,6 procent.

För EU:s stats- och regeringschefer, som i dag samlas vid ett toppmöte i Bryssel, borde dessa siffror vara alarmerande. Vid toppmötet i Lissabon för fyra år sedan slog de fast att EU ska vara världens mest dynamiska ekonomi år 2010. Arbetet för att uppnå de högt ställda målen fick namnet ”Lissabonprocessen”.

Bygger på avreglering

På papperet var ansatsen bred. Nyckelorden i denna process var avregleringar av statliga monopol, utbildning, miljö och jämställdhet. Men i praktiken har Lissabonprocessen blivit en blåkopia av de ekonomiska program som under de senaste 20 åren skrivits ut inom ramen för The Washington Consensus.

”Lissabondokumenten är fulla av hänvisningar till behovet av ’frihet’ för näringslivet, färre ’bördor’ i form av nationella regleringar och krav på regeringarna att de ska tillse att det finns ’riskvilligt kapital.’” skriver den brittiske författaren Will Hutton i en kritisk granskning av processen.

Konkret har det handlat om att avreglera arbetsmarknaden och områden som el- och telemarknaderna, posten och järnvägarna. En politik som redan prövats och som på senare år mötts av allt häftigare kritik, eftersom det inte löst problemen med social utslagning och arbetslöshet. I veckan slog näringsminister Leif Pagrotsky till exempel fast att det inte skulle bli några fler stora avregleringsexperiment i Sverige. En sorts uppvaknande för ett politiskt system som under snart 20 år betraktat avregleringar som ett generalrecept.

Lissabonprocessen skrevs ut under en tid då alla som ville skapa en mer dynamisk ekonomi speglade sig i det amerikanska 1990-talet. Då arbetslösheten sjönk under fem procent och USA:s ekonomi blomstrade.

Senare har det visat sig att det amerikanska ekonomiska undret inte var fullt så imponerande som det framstod i mitten av 1990-talet. Produktivitetsutveckling i USA har under de senaste 20 åren legat kraftigt under den europeiska. De flesta nya jobb har skapats i den extremt lågavlönade privata tjänstesektorn. Tanken med Lissabonprocessen var väl inte att de arbetslösa industriarbetarna skulle steka hamburgare på McDonalds för femtio spänn i timmen?

Hållbar utveckling

Vid toppmötet i Bryssel måste Sverige visa att den nya, inhemska tvekan inför nya avregleringar är tilllämpbar även på EU. Och EU:s stats- och regeringschefer måste gemensamt visa att de tror på en europeisk modell för ökad tillväxt. En modell där välfärd, miljö, jämställdhet och rättvist fördelad utbildning betraktas som en förutsättning och inte ett hinder för en växande ekonomi.

Hållbar utveckling brukar det kallas.

JB