Bygg klart – och lär av misstagen

Aftonbladets ledarsida är oberoende socialdemokratisk.

BÅSTAD.

Bokskogen vid Möllebacken spricker snart ut.

Solen blänker i Lyabäcken som rinner nerför den branta sluttningen, ut i Laholmsbukten. Här ska öringen leka.

Här uppe är idyllen, långt under oss ska tågtunneln genom Hallandsåsen dras fram.

Tunnelprojektet har pågått i många år nu, det startade redan 1992. Men än har det inte kommit fram till området under Möllebacken. Den mest vattenrika delen av Hallandsåsen.

Vi går längs bäcken denna fantastiska onsdagsmorgon tillsammans med Bo Wendt från Båstad kommun. Han är en av dem som är satta att granska att tunneln byggs färdigt på ett miljövänligt sätt. En gång var han miljöchef i kommunen.

–?Mitt liv förändrades på en dag.

Sten, grus, lera och vatten

Det var 1997, när korna låg förlamade längs Vadbäcken längre upp på åsen. Då var det det giftiga tätningsmedlet Roca Gil som läckte från tunnelbygget, ut i bäcken där korna drack sitt vatten. En av Sveriges största miljöskandaler var ett faktum och bygget stoppades. Flera domstolsprocesser följde. Byggherrarna Skanska och Banverket, som desperat försökt täta den läckande Hallandsåsen, fick dra sig tillbaka för att hitta nya metoder.

Åsen är en blandning av sten, grus, lera och vatten. Varken fast eller flytande. När man borrade sig igenom åsen läckte den som ett såll. Grundvattennivån sjönk och bönderna uppe på åsen stod utan vatten.

Man skulle väl ha stannat där, men nu hade det gått prestige i bygget. 2003 körde den nya borren Åsa i gång arbetet. Nu skulle tunneln gjutas in för att inte läcka vatten. Och det gick bra. Tills man började provborra i Möllebacken.

En julimorgon 2003 upptäckte närmsta bonden de döda fiskarna i bäcken. Historien hade upprepat sig.

Vi följer med Bo Wendt ner till Helsingborg. Det är onsdag eftermiddag den sextonde april 2008. Det har gått sexton år sedan tunnelbygget startade och nu är det halvklart.

Nu står Skanska och Banverket åter åtalade, den här gången för att ha läckt ut cement i Lyabäcken. Rättegången pågår i veckor. Advokater i dyra Stureplanskostymer flyger ner från Stockholm. Inte vet de hur cementen hamnade där. En projektledare ”kommer inte ihåg”. En controller säger att det ”var länge sedan”.

Det är inte bara mc-gängen som tappar minnet inför rätten.

Oprövad teknik

Banverkets representant förklarar i rättegångspausen att det är viktigt att bygga färdigt, nu har man ju klarat hälften. Och marken under Möllebacken har man frusit ner. Vattnet blir till is och i kylan kan borren ta sig fram.

Har man prövat den tekniken tidigare?

–?Nej, inte horisontellt, säger Bo Wendt och suckar. Tunnelbygget kommer att kosta runt tio miljarder kronor. När det är klart, ja Banverket räknar på det just nu. Men räkna med flera år till.

Var det värt det?

–?Nja, hade vi vetat hur besvärlig resan skulle bli hade vi startat på ett annat ställe, säger Bo Wendt. Man utredde ju egentligen aldrig några alternativ. Men det är klart att tunneln ska byggas färdigt.

Det är klart. Låt den bli ett skammens projekt som för alltid påminner oss om att betänka alternativen.

Om ett par veckor kommer stockholmarna på allvar att märka tågtunnelbygget under city. Ett minst 16-miljardersprojekt som kommer att sarga staden i många år framöver. Stockholm under Klara är som kexchoklad med lera, berg och tunnlar. Vilken teknik kommer att användas? Vilka är alternativen?

Eva Franchell