För många kryphål i regeringens genlag

Publicerad:
Uppdaterad:

Aftonbladets ledarsida är oberoende socialdemokratisk.

Hur ska informationen om våra arvsanlag få användas?

Vårdministern Ylva Johansson presenterade i veckan en ny lag om genetisk integritet. Efter många års utredande är Sverige äntligen på väg att få regler för en av de stora framtidsfrågorna.

Lagrådsremissen innehåller ett förbud för försäkringsbolag och arbetsgivare att kräva gentester i samband med avtal. Det är utmärkt. Att tvinga fram information om risken för bröstcancer eller andra sjukdomar vore kränkande och potentiellt diskriminerande. Det skulle också kunna få människor att avstå från viktiga hälsoundersökningar. Gentester kan rädda liv genom att rätt behandling kan sättas in i tid.

Ändå finns det allvarliga brister i regeringens förslag.

Lagen omfattar bara tester som utvecklats för hälso- och sjukvården. Det finns redan andra metoder på marknaden för att spåra släktskap, ge privata hälsoråd eller undersöka etnisk bakgrund.

Dessutom används gentester för brottsbekämpning, flyktingpolitik och militär verksamhet.

Socialdepartementet hänger inte med i den snabba tekniska utvecklingen. Rekryteringsfirmor kan använda metoder som utvecklas av andra skäl än de medicinska. Då hindrar inte Ylva Johanssons lag att arbetsgivare skaffar sig genetisk information för att till exempel gissa risken för psykiska störningar. Att sådan information inte är tillförlitlig minskar inte ingreppet i den personliga integriteten.

Regeringen verkar inte heller koppla samman lagarna på olika områden. Brottsbekämpning utesluts helt från Ylva Johanssons förslag. Dna-profiler kan bidra till att lösa allvarliga brott. Det hindrar inte att det också behövs en skyddslagstiftning som hindrar missbruk.

I går debatterade EU:s justitieministrar regler om gemensam bevisupptagning. Två dagar tidigare beslutade riksdagen om lagändringar för dna-prover.

Polisen ska få spara inte bara så kallade dna-profiler, utan hela proverna med känslig information i upp till sex månader.

Effekten av EU-reglerna och den nya svenska lagen kan bli att utländsk polis får del av människors fullständiga genuppsättning, utan att svenska myndigheter kan säga nej. Personerna behöver inte ens vara misstänkta för brott i Sverige.

Det är också förvånande att socialdepartementet inte följer utvecklingen i Europa. De föreslagna förbuden kan enkelt upphävas genom nya EU-regler för till exempel försäkringsbranschen.

Sedan flera år tillbaka förs en debatt om gentesterna i Bryssel, men regeringen hävdar att ingenting händer i EU. Det finns inte heller någon strategi för vad Sverige vill att unionen ska göra för att garantera den genetiska integriteten och motverka diskriminering.

Ylva Johansson har tagit ett första steg. Nu gäller det att propositionen i början av nästa år blir betydligt bättre än lagrådsremissen.

Mats Engström

Publicerad:
ARTIKELN HANDLAR OM