ÅSIKT

Mycket #metoo men lite verkstad, Löfven

Aftonbladets ledarsida är oberoende socialdemokratisk.
Foto: Paul Wallander
LEDARE

Jag känner en journalist som intervjuade en storägare i det svenska näringslivet för några år sedan. På frågan om varför han bara tillsatte män i sina bolagsstyrelser och vad han hade emot kvinnor, så blev svaret:

”Men jag älskar kvinnor! Jag har ju varit gift tre gånger!”

Kärlek kan uttryckas på olika sätt.

Ta kvinnorna i välfärden. Ni vet de som tar hand om våra gamla släktingar på äldreboendet, snyter våra ungar och vårdar oss när det går illa.

Vi har byggt hela samhället runt deras insatser. Som tack får de en arbetsmiljö som gör dem sjuka. Sen får de ofta svårt att få sjukpenning, eftersom utbrändhetssymptom är för diffusa. Alternativt går de ner i arbetstid för att orka vilket sänker lönen och gör pensionen helt katastrofal.

Men de får vår uppskattning, minsann. Vi kallar dem ”hjältar” och ger dem en klapp på axeln.

Löfvens jultal och #metoo

I dag ska Stefan Löfven jultala och det är ingen högoddsare att det delvis kommer att handla om jämställdhet. Detta har varit hösten när kvinnorna tog ordet och vittnat om sina livsvillkor. Om sexuella trakasserier, våldtäkter, förminskning och förnedring.

Makt är många saker. Rätten att definiera vem som får tala, status, tillgång till socialt och fysiskt kapital. Med #metoo tog kvinnorna – åtminstone för ett tag – kontroll över ordet. Det kommer att göra det mycket svårare att i framtiden vifta bort kvinnors berättelser om kränkningar.
Men #metoo handlar också om annat.

En rad manliga toppolitiker publicerade en debattartikel om detta förra veckan. Mikael Damberg, Tobias Billström och några till skrev att sexismen måste förstås som en del i en större samhällsstruktur. Och att det därmed måste till förändringar i olika delar av samhället.
”Vi behöver fortsätta att ta politiska initiativ för att säkerställa att kvinnor känner en större trygghet och respekt i samhället i stort”, stod det i texten.

Det är en korrekt analys.

Problemet är bara att politiken inte ser ut så.
Annika Strandhäll är minister i samma regering som Mikael Damberg. Hon är ansvarig för sjukförsäkringen och har gett direktiv till Försäkringskassan. Antalet sjukdagar ska ner.

Det går jättebra, över förväntan. Färre och färre får sjukersättning efter 180-dagarsgränsen. Statistiken blir urtjusig.
Problemet är bara, apropå #metoo och talet om ”trygghet och respekt” att både de som blir sjuka och de som trillar ur systemet till största delen är kvinnor. De jobbar inom vård och omsorg och de har symptom som är mer komplicerade än en bruten arm, det handlar om både fysisk nedslitning och mental stress.

Kvinnorna blir sjuka av jobbet

I botten av detta finns underfinansierade arbetsplatser där alltför få ska göra alltför mycket på kort tid. Ansvaret för detta ligger på politiker, många gånger socialdemokrater, i stat, landsting och kommuner.

Med dagens system kan de som blir sjuka inte ens känna sig säkra på att få vara det. Försäkringskassans hårdare regler och tidsgränser styr, och även om läkare bedömer att personer är på rätt väg så överprövas detta allt oftare. Efter ett halvår eller ett år kan sjukpenningen vara borta.

Det är dessutom värt att fundera på vad mörkertalet är. Hur många som jobbar på ändå, med värk och sömnlöshet och oro. Som går ner i arbetstid för att de inte orkar.

I veckan kom pensionsuppgörelsen, även denna en fråga som ligger under minister Strandhäll. I den höjs pensionsåldern successivt, och så även den allra lägsta pensionsnivån.

Det är utmärkt att friska höginkomsttagare jobbar ett par år extra och bidrar mer till pensionssystemet. Och att den allra lägsta nivån i pensionssystemet höjs. Men i överenskommelsen finns inga svar på den grundläggande orättvisa som handlar om att kvinnors arbete hela tiden värderas lägre, att de får ta samhällets smällar med sina kroppar.

S måste ändra sjukförsäkringen

Den allt hårdare sjukförsäkringen riskerar att göra situationen ännu värre. Den som inte får sjukpenning får ingen pensionsgrundande inkomst alls.

Vi säger att vi älskar dessa kvinnor, att de är våra hjältar. Vi vill bara inte betala för det de gör.

Efter en höst när alla lovat att lyssna på kvinnors röster lämnar det en fadd smak i munnen
Stefan Löfven kommer att prata om jämställdhet i dag men det jag skulle önska är att han kom med konkreta svar om hur dessa kvinnor ska få det bättre. Sjukförsäkringen måste ändras, till att börja med.

Att prata om jämställdhet samtidigt som politiken gör kvinnors liv otryggare är ingen bra kombination. Bara ytan blir kvar.
"Jag älskar kvinnor" sa företagsledaren som enbart satsade på männen.

Den typen av kärlek är faktiskt helt värdelös.

ARTIKELN HANDLAR OM