ÅSIKT

När tänkte Europa avskaffa apartheid?

Aftonbladets ledarsida är oberoende socialdemokratisk.
LEDARE

Nyligen fattade Europadomstolen ett historiskt beslut.

För första gången fälldes ett EU-land för diskriminering mot romer. Fallet gällde romska barn som hölls segregerade i särskilda skolor och klasser i Tjeckien.

Domen uppmärksammades stort, särskilt i Central- och Östeuropa där många av Europas drygt tio miljoner romer bor. Väldigt glad blev Ivan Ivanov, romsk medborgarrättskämpe och jurist och den som drog igång processen.

Jag finner den 41-årige Ivanov i Bryssel. Sedan två år är han chef för ett informationskontor, Erio, som driver romernas sak inom EU. Han är själv rom, uppvuxen i södra Bulgarien, aktivist och nu lobbyist. Hans kontor med sex anställda spelar en viktig roll som informations- och idégivare åt EU:s institutioner.

–?Diskrimineringen av romer har aldrig betraktats som en fråga för EU. Men med utvidgningen med länderna i östra Europa har den blivit det, säger han.

Det betyder inte, som alla vet, att problemet bara finns där. Ivan Ivanov betonar att romerna är den mest utsatta etniska minoriteten i alla europeiska länder.

Ändå är det förhållandena i de nya medlemsländerna som uppmärksammas mest.

Särskilt upprörande är behandlingen av barnen. Inte bara i tjeckiska Ostrava skickades de till segregerade skolor i ett system som påminde om rasdiskrimineringens USA på femtiotalet. Amnesty och andra organisationer har funnit samma mönster i andra länder, exempelvis Slovakien.

Barnen placeras antingen i egna skolor, separerade från andra barn, eller också får de gå i skolor tillsammans med mentalt utvecklingsstörda. De klassas helt enkelt automatiskt som ”efterblivna”. Utslaget i Europadomstolen för mänskliga rättigheter (inte att förväxla med EU-domstolen) som förbjuder detta har därför stor betydelse.

Den systematiska diskrimineringen av romer på praktiskt taget alla samhällsområden står i bjärt kontrast till alla tjusiga EU-dokument. Var finns debatten, upprördheten och protesterna när det gäller romernas situation? Finns det någon romsk medborgarrättsrörelse?

–?Ja, den finns och blir starkare, framför allt i Östeuropa. Romerna i de nya medlemsländerna väsnas mer, som han formulerar det.

–?Under kommunismen fanns ingen möjlighet att driva romernas sak. Faktum är dock att situationen ändå var bättre då, säger Ivan Ivanov.

När demokratin och marknadsekonomin infördes klarade romerna inte konkurrensen. De kan inte som förr livnära sig på sina traditionella sysslor. Och i skolorna har segregationen ökat. Den växande högernationalismen riktar sin hatpropaganda i hög grad mot romerna.

Ivan Ivanov vet att det kommer att ta tid, men ser ändå en romsk medborgarrättsrörelse växa fram. Ett nytt, brett europeiskt nätverk har bildats.

Europaparlamentet, där två av ledamöterna är romer – Livia Jaroka och Viktória Mohácsi, båda unga kvinnor från Ungern – antog för drygt två år sedan sin första resolution om en politik för romerna på EU-nivå.

–?Det är bra, men måste följas av handling, säger Ivan Ivanov eftertryckligt.