ÅSIKT

Elmarknaden är ett samhällshot

Aftonbladets ledarsida är oberoende socialdemokratisk.
Foto: Magnus Hjalmarson Neideman / SvD / TT / TT NYHETSBYRÅN
LEDARE

För att samhället ska fungera krävs det elektricitet. Alla viktiga verksamheter - handel, kommunikationer, industrin, bankerna, vatten, avlopp, transporter, den offentliga förvaltningen - är beroende av el. Det där vet vi förstås.

Men vet vi vad som händer om elektriciteten slås ut?
Svaret på det har blivit allt svårare att svara på, trots att vi lever i en tid där intrång i it-system och sabotage mot elförsörjning är ett vapen i konflikter på vår kontinent.

I mitten av 1990-talet avreglerades den svenska elmarknaden med argumenten att det skulle bli effektivare, billigare och att konsumenten skulle få valfrihet.

I en ny rapport från Elektrikerförbundet visar det sig att det blivit lite si och så med löftena. Energibranschen domineras helt av fyra jättar - Fortum, Vattenfall, Eon och Ellevio - som försöker hålla nere sina kostnader. Det gör man genom att outsourca reparationer, underhåll och annan service till underleverantörer. Man lejer in mer arbetskraft från billiga utländska entreprenörer. Man använder sig av billigt materiel och billig utrustning.

Men man gör samtidigt stora vinster. Och för kunderna har avregleringen blivit dyr. De senaste sju åren har nätavgifterna stigit med upp emot 60 procent. Enligt Energimarknadsinspektionen är det betydligt mer än vad som motiveras av investeringar och andra kostnadsökningar.

För arbetstagarna - elektriker, montörer och andra elyrkespersoner - har rationaliseringar och neddragningar lett till övertidspress, mer ensamarbete, färre kollegor, mer ansvar. Och fler olyckor på arbetet. Jämfört med andra branscher är olycksfallen här oproportionerligt många.
Och avregleringen hotar olika samhällsfunktioner.

Den svenska staten och kommunerna har under den senaste tiden fått allt större ansvar för att elförsörjningen ska vara säkrad även i ett krisläge. Men när energisystemet har marknadsanpassats och ansvaret för produktion, drift och distribution spritts ut på underentreprenörer och andra aktörer är det svårt att säga vem som ska och kan ta ansvar vid en kris.

Efter avregleringen av elmarknaden har det dessutom blivit olönsamt för elföretagen att ha kvar kraftverk att för att ha en reservkapacitet i händelse av samhällskris. Det har gjort Sverige sårbart.

Det behöver inte vara så här. Det går att skapa en fungerande elmarknad och en vettig arbetsmarknad där även strömförsörjningen är säkrad. Det kräver förstås att våra politiker sväljer förtreten och inser att marknadisering, konkurrens och avreglering inte alltid är frälsningen.

ARTIKELN HANDLAR OM

Fortum

Eon

Vattenfall

Folk