ÅSIKT

Kommunalskatten skapar jätteklyftor

Aftonbladets ledarsida är oberoende socialdemokratisk.
Foto: Björn Lindgren/TT
Kostnaderna för barnomsorg, skola och äldreomsorg ökar mer än inkomsterna.
LEDARE

När de svenska väljarna själva får gradera de viktigaste samhällsfrågorna finns alltid vård, skola och äldrevård högst på listan. Hälften av de som svarade i SVT:s stora väljarundersökning i september sa att sjukvården var den viktigaste anledningen till att de röstat som de gjort. Inte så konstigt, eftersom nästan alla förstår värdet av en välfärdsstat som garanterar alla medborgare trygghet.

Men ute i kommuner och landsting, där ekonomin sätter ramarna för hur välfärden fungerar i praktiken, fattas det mycket pengar. Enligt Sveriges Kommuner och Landsting saknas det 19 miljarder kronor i kommunernas budgetar redan nästa år. År 2022 kommer underskottet att ha stigit till 62 miljarder. Kostnaderna för barnomsorg, skola och äldreomsorg ökar helt enkelt mer än inkomsterna.

För att få det att gå ihop har många kommuner tvingats höja kommunalskatten. Precis det har skett över nästan hela landet, enligt en sammanställning som internationella handelshögskolan i Jönköping gjort. 1992 var det knappt två av tio svenska kommuner som tog mer än 32 kronor och 80 öre per intjänad hundralapp i skatt.

I dag måste invånarna i mer än sex av tio kommuner betala mer än så i skatt.

Att ha 1992 som referenspunkt är intressant. Då var vi i början av 90-talskrisen och det var året då den fasta växelkursen spekulerades sönder och räntan höjdes till 500 procent. Åren som kom sanerades ekonomin och det var kommunerna som fick stå för en stor del av notan. Vi lever fortfarande i sviterna efter det.

Om det ökande behovet av välfärd ska bekostas av kommunalskatt betyder det ännu större klyftor i kommunerna, eftersom låg- och höginkomsttagare betalar en lika hög andel. Det betyder också större klyftor mellan fattiga och rika kommuner. I Dorotea betalar man bland de högsta kommunalskatterna i landet och en stor del av budgeten går redan till att vårda kommunens äldre.

Allt färre yrkesaktiva ska tillhandahålla kommunal omsorg åt en växande skara äldre. Samtidigt betalar en undersköterska i Dorotea 12 000 kronor mer per år i skatt än en undersköterska i Solna, där man betalar lägst skatt.

Skattesystemets legitimitet bygger på alla kan räkna med att ta del av välfärden. Den legitimiteten undergrävs på allvar av kommunalskattesystemet. Men det finns en ganska enkel lösning på problemet: att staten tar ett mycket större ansvar för finansieringen av kommunernas välfärdsarbete.

ARTIKELN HANDLAR OM