ÅSIKT

Extremismen hör inte hemma i SSU

Tysthetskultur och fundamentalism i SSU Skåne

Aftonbladets ledarsida är oberoende socialdemokratisk.
Foto: Urban Andersson / AFTONBLADET / 4216
SSU:s ordförande Philip Botström med Stefan Löfven.
LEDARE

Härom dagen fyllde Sveriges Socialdemokratiska Ungdomsförbund, SSU, 101 år. På förbundets Instagram uppmärksammade de händelsen med att publicera en gammal bild på Anna Lindh och budskapet "Sluta aldrig kämpa".

Den mördade före detta utrikesministern var SSU-ordförande under sex år på 1980-talet och den första kvinnan på posten. Några av Anna Lindhs hjärtefrågor handlade om att både bekämpa fördomar och religiös fundamentalism.
Det är ofta man känner en saknad efter Anna Lindh. Alldeles särskilt när man läser tidningen Kvällspostens, KvP, avslöjande i veckan om att en falang med religiöst extrema åsikter i SSU Skåne ska ha fått stort inflytande de senaste åren.

Homofobiska uttalanden

Tidningen uppger att flera av SSU Skånes företrädare också är medlemmar i den muslimska Ahmadiyyarörelsen, vars Malmömoské har en kontroversiell imam som gjort homofobiska uttalanden.

Skåne-förbundets tidigare ordförande ska inför medlemmar i Ahamdiyyarörelsen ha sagt att ateism är en omoralisk idé och att islam är "universalbotemedlet för mänsklighetens alla lidanden".

Förbundets nuvarande vice ordförande uppges ha gjort praktik vid Egyptens utrikesdepartement, en regim som knappast förknippas med SSU:s principer om "frihet, jämlikhet och solidaritet".

En annan medlem har som tonåring uttryckt antisemitiska åsikter.

Sammanlagt ger de olika uppgifterna en mörk bild av SSU Skåne. Oliktänkande säger sig ha skrämts till tystnad och enligt KvP förekommer det intern kritik mot att S-ledningen låtit bli att agera.
SSU:s förbundsordförande Philip Botström menar att han har varit ovetande om vad som försiggått i SSU Skåne. Det är anmärkningsvärt och om det även finns en tysthetskultur i SSU:s tredje största distrikt bör också det utredas.

Ingen rättighet att vara med i ett parti

Botström lovar nu tydliga och kraftfulla konsekvenser mot de medlemmar som gått över gränsen. Det verkar vara en fullständigt nödvändig åtgärd i det här fallet.

Människor får ha vilka åsikter de vill, men det är ingen rättighet att vara medlem i ett parti om man inte delar dess grundvärderingar.

Den svenska vänstern har många gånger fått kritik för sin slapphänta inställning till religiös fundamentalism och hederskultur. I flera fall har den varit berättigad. De politiska partierna har också blivit mer sårbara för destruktiva krafters inflytande i tider när medlemstrenden pekar nedåt. Det är något inte bara Socialdemokraterna bittert har fått erfara.
Året innan Anna Lindh dog var hon med och tog fram boken "Jalla! Nu klär vi granen". Den vände sig till gymnasieungdomar och skulle underlätta mötet mellan det svenska samhället och den muslimska kultursfären.
Boktitelns anslag låter kanske klämkäckt. Men hellre det än beröringsskräck och rädsla inför några av våra allra viktigaste integrationsfrågor, nämligen att aldrig sluta kämpa för vår demokrati.

avJonna Sima

ARTIKELN HANDLAR OM

Islam

Anna Lindh

SSU