Ledare

Utan clowner stannar Sverige

Aftonbladets ledarsida är oberoende socialdemokratisk.

Ett gott skratt förlänger livet, brukar man säga. Jag är böjd att hålla medÌ´0;–Ì´0;åtminstone förbättrar skrattet arbetslivet.

Som chef har jag kommit fram till att humor, alla management-idéer till trots, är det viktigaste redskapet för att skapa ett gott arbetsklimat.

Jag brukar ha som ambition att skratta ihop med medarbetarna åtminstone en gång om dagen (mina kära kollegor får bedöma om jag lyckas med detta, just nu är jag dock tjänstledig) för just att skratta ihop skapar både gemenskap och kreativitet.

Som ledare i folkrörelsesemmanhang vid läger och kurser har jag också använt humorn som ett sätt att få människor att sluta spela roller och våga vara sig själva.

Det handlar inte om att skratta åt varandra utan att i ömsesidig respekt skratta med varandra. När också chefen eller ledaren kan skratta och driva med sig själv bryts gamla förlegade hierarkier ned och förtroende kan skapas.

Ett skratt som föds i tillit kan nog faktiskt förlänga livet.

På barnsjukhuset i Huddinge finns exempelvis clownverksamhet för att hjälpa barnen genom svåra sjukdomar. Det är omvittnat att humöret har stor påverkan på kroppens funktioner. En clown kan många gånger betyda minst lika mycket som en doktor i läkeprocessen.

Humor och hälsa hör ihop.

Hälsoprofeten Stephan Rössner skrev för några år sedan om skrattets betydelse (Läkartidningen nr 37/2005).

”Intressant är alltså att humorforskning, som funnits länge i seriösa former och mest engagerat folklivsforskare och sociologer, har tagit steget över till den medicinska världen, där man kunnat påvisa objektivt verifierbara, statistiskt signifikanta hälsobringande effekter”, berättar Rössner.

Det finns en hel del utländsk forskning om exempelvis cancersjukdomar och så kallad humorterapi. Det lär också ha startats ett nordiskt medicinskt humorsällskap.

I Sverige finns clownverksamhet för barn i sjukvården, om än i alltför liten utsträckning, men humor för vuxna patienter är det sämre beställt med. Än så länge.

Humor har inte bara en hälsoeffekt utan kan användas som vapen i samhällskampen och som överlevnadsstrategi för individer i utsatthet. Tänk på den judiska humorn som har hjälpt människor genom det svartaste svarta.

Jag läste en notis om att kultur på arbetsplatsen minskar medarbetarnas stress. Konst, teater, dans, litteratur, med mera, är ovärderliga redskap i livets brottningsmatch. I utbrändhetens tid borde satsningarna på kultur tillåtas öka rejält.

Allmänläkaren Bugra Merdol föreslår i en intervju i Expressen (12/4) att läkare ska kunna skriva ut recept på att se en teaterföreställning likaväl som att skriva ut antidepressiva.

– Det skulle vara fantastiskt om jag skulle kunna ordinera en kulturell aktivitet till min patient. På samma sätt som jag ordinerar en fysisk aktivitet till en överviktig person, säger han.

Han får medhåll av professor Töres Theorell som gett ut en bok om hur kultur kan användas i rehabilitering vid psykosociala sjukdomar. Tänk vilket spännande samarbetsprojekt mellan vården och kultursektorn som kan utvecklas.

Framsynta sjukhusledningar satsar på kultur för stora och små. Liksom ett arbetsliv som vill att hela människan med både kropp och själ får plats.

Utan clowner stannar Sverige.

Helle Klein

ARTIKELN HANDLAR OM