Ställ krav på storbankerna

Publicerad:
Uppdaterad:

Aftonbladets ledarsida är oberoende socialdemokratisk.

Den brittiska storbanken lovar frikostigt i reklambrevet. ”Vill du köpa en ny bil, köpa något nytt till hemmet, lösa dyra smålån eller kanske något helt annat? Du väljer själv vad du använder lånet till.”

Jag får låna upp till 250Ì´0;000 kronor. Utan säkerhet. Mindre belopp går också bra.

Först när jag läser det finstilta förstår jag att den effektiva räntan kan bli upp till 18 procent. Häftigt dyrt sätt att betala sina drömmar.

”Svensk rätt ska tillämpas på lånet”, står det bland alla svårlästa villkor på baksidan. Jag kan klaga här i Sverige om jag fastnar i skulder och tycker att banken bär en del av ansvaret.

Frågan är hur länge. EU bygger snabbt en inre marknad för finansiella tjänster. Hittills har aktiebolag och börser stått i centrum. Nästa steg är just tjänster riktade till privata konsumenter. Startpunkten är den ursprungslandsprincip som blivit så kontroversiell i EU:s tjänstedirektiv. Banker och försäkringsbolag ska bara behöva följa reglerna i sitt hemland.

Jag älskar verkligen inte svenska banker. Deras avgifter och svåråtkomlighet visar att det behövs mer konkurrens. EU:s reformer kan gynna oss konsumenter genom att öka valfriheten och pressa ned priserna. Problemet är att konsumentintresset är så svagt när de nya reglerna tar form.

Initiativet till en gemensam europeisk marknad togs av den holländska finanskoncernen ABN Amro 1997. Två av strategerna beskriver stolt sina framgångar i boken European Union Lobbying (Palgrave 2002). Wim Mijs och Asunción Caparrós Puebla berättar hur banken först tog fram en studie om fördelarna med att riva gränshinder för bankkonton, aktieplaceringar, och försäkringar. ABN Amro fick med sig andra banker som hade samma intresse av att övertyga politikerna.

Kampanjen blev framgångsrik. När EU-ledarna möttes i Cardiff i juni 1998 beställde de en handlingsplan från kommissionen. Lagarna togs sedan fram i ett nära samarbete med finansbolagen. Konsumentrörelsen har haft svårare att hänga med.

Koncentrationen av finansbolag pågår för fullt runt om i världen. Tyskland verkar upprepa mönstret från USA där mindre regionala banker snabbt köpts upp. De svenska bolagen expanderar kring Östersjön men riskerar också att bli uppätna. Hur det går för dem påverkar både jobben och svenska företags kapitalförsörjning.

I u-länderna gäller det makten över hela ekonomin. USA och EU kräver att de ska öppna sina marknader för de internationella finansbolagen. UNCTAD, FN:s organ för handel och utveckling, varnar för effekterna. De inhemska bankerna har svårt att klara sig mot storbankernas resurser. Därför är det inte säkert att utländska företag ökar konkurrensen, skriver UNCTAD.

Debatten om globaliseringen handlar mycket om industrivaror och jordbruk. Den borde också handla om hur politiken kan sätta gränser för storbankernas makt. Där knyts svensk konsumentpolitik och u-länders

villkor samman.

Mats Engström

Publicerad:

Ledare

Prenumerera på Ledarredaktionens nyhetsbrev

Få Sveriges bästa opinionsjournalistik med hjärtat till vänster direkt i din mailbox.

ÄMNEN I ARTIKELN