ÅSIKT

Liberia är beviset på att EU behövs

Aftonbladets ledarsida är oberoende socialdemokratisk.
LEDARE

Många köade i timmar för att få rösta. De höll upp sina paraplyer till skydd mot den brännande solen.

Andra kryssade för sin presidentkandidat i skenet från batteridrivna lyktor. Det är ont om el till och med i Liberias huvudstad Monrovia.

”Det här valet är det enda som kan rädda oss från mera krig”, sa bonden Jonathan Lephas till New York Times. ”Jag kommer att vänta här hela natten för att rösta.”

Efter åratal av strider med en kvarts miljon döda finns det äntligen hopp. Valet i tisdags kunde genomföras utan omfattande våld eller fusk.

För två år sedan planerade diktatorn Charles Taylor riggade val som skulle hålla honom kvar vid makten. EU och de västafrikanska länderna pressade honom att avstå. Efter rebellgruppernas intåg i huvudstaden flydde Taylor landet.

– Då var det jättesvårt att se att det två år senare skulle vara demokratiska val, säger kabinettssekreterare Hans Dahlgren.

Han är sedan år 2001 EU:s särskilde representant för Liberia. EU har tryckt på politiskt, ställt upp med humanitär hjälp och valobservatörer.

Hans Dahlgren har fört stentuffa samtal med Charles Taylor och andra makthavare samtidigt som han byggt upp förtroendet mellan länderna i regionen. Det är en av Sveriges viktigaste utrikespolitiska insatser på senare tid. Dessutom har hundratals svenska soldater bidragit till freden på FN:s uppdrag.

Det är sällan goda nyheter når förstasidorna. Utvecklingen i Liberia förtjänar mer uppmärksamhet. Framför allt för befolkningens skull, men också som ett exempel på varför EU behövs.

Ja, denna eviga EU-fråga. Ibland verkar både socialdemokrater och borgerliga partier vilja trolla bort unionen. Åtminstone sedan Junilistan dök upp på scenen.

Som om verklighetens konflikter bara skulle försvinna. Högerdominansen i Europa betyder hårdare ideologiska motsättningar, som märks direkt i den svenska vardagen. Angreppen på kollektivavtalen är bara början. EU blir en het fråga i valet vare sig Persson och Reinfeldt vill det eller ej.

Det går naturligtvis att vara Europavän och samtidigt kritisera nyliberala politiker som kommissionären Charlie McCreevy. Näringminister Thomas Östros visar det på ett utmärkt sätt. Han driver också de nya kemikaliereglerna framåt bland sina kollegor.

Andra ministrar duckar och gör inte politik av de tydliga höger-vänsterbråken.

Flera tunga motioner till den socialdemokratiska partikongressen kräver ett Europapolitiskt program. En bra idé.

Varför vänta till efter valet? Ta den ideologiska striderna nu i­stället, det är en bättre taktik än att dra täcket över huvudet och tro att EU försvinner.

Politiska bråk är nödvändiga också för att öka EU:s trovärdighet.

Margot Wallströms plan D för demokrati är ett steg framåt. Men bland alla goda förslag i går saknas två saker som hon knappast kan rå på.

Det ena är starkare Europapartier. De politiska motsättningarna måste märkas på EU-toppmötena.

Det andra är medier som inte blundar för den arena där många av besluten tas.

Tv är den viktigaste källan till information för Europas medborgare, anser Open Society Institute i Budapest. En omfattande rapport i veckan visade hur kvaliteten på tv-nyheterna sjunker.

Det är glädjande att Sveriges Television går åt andra hållet. Jag ser fram emot nya Agenda Europa. Programledaren Erika Bjerström har en sällsynt förmåga att göra EU begripligt.

Jag måste bara få barnen att släppa fjärrkontrollen.

Några tips?

Mats Engström

ARTIKELN HANDLAR OM