ÅSIKT

Extremismen är ett hot i vardagen

Aftonbladets ledarsida är oberoende socialdemokratisk.
Foto: TT

”När jag bestämde mig för att titta ner så såg jag en kille som satt hopkurad, då var det ett helt gäng som tryckte in någon i porten och de slogs jävligt mycket.”

Det är Malmöbon Anders som berättar för webbtidningen Al-Tid vad han såg från sitt lägenhetsfönster ­under natten mot söndagen.

Han hörde skrik från ­gatan, trodde att det var ett krogbråk.

I dag vet vi att händelserna vid Kristianstadgatan på Möllevången i Malmö var något helt annat.

”Hatets supervalår”

Offren är personer organiserade inom Malmös brokiga vänster. De deltog i en ­feministisk manifestation ­tidigare på lördagskvällen. Minst två av de som polisen anhållit misstänkta för mordförsök är ­nazister, ­enligt polisuppgifter till Sydsvenska Dagbladet.

Våldsamheterna inträffade bara dagar efter slutpläderingen i rättegången mot sju nazister som attackerat en fredlig ­manifestation i Kärrtorp i december. I går möttes elever på Stockholmsskolorna ­Vasa Real och Cybergymnasiet av ­rasistiskt klotter och hakkors på skol­fasaderna.

Den extrema högern håller helt uppenbart på att flytta fram sina positioner, ­göra sig mer synlig.

Det är hatets supervalår som dragit i gång.

Enligt Säkerhetspolisens bedömningar följer det politiska våldet ett visst mönster. Mellan valen ligger ­höger- och vänsterextremister i lågintensiva krig mot varandra. Man hotar, man slåss.

Var fjärde år, när den politiska temperaturen skruvas upp, drabbas andra. Fler ­betraktas som ”fienden”: tjä­nstemän, politiker ur eta­blerade partier. Barn­familjer i Kärrtorp. Skolbarn i Stockholm.

Man ska inte blunda för eller underskatta den autonoma vänsterns attacker på politiker eller myndigheter som ­Migrationsverket. Men faktum är att den extrema högern står för det grövsta politiska våldet.

I Säkerhetspolisens och Brottsförebyggande rådets rapport ”Våldsam politisk extremism” framgår det med tydlighet: svenska fascister och nazister är beredda att ta till dödligt våld. I 14 fall har vit maktanhängare varit miss­tänkta för mord, dråp ­eller liknande allvarligt brott under perioden mars 1999 – februari 2009.

Det är ett nattsvart facit som skiljer ut gruppen från våldsamma vänsterextremister och extrema ­islamister.

Det här vet både Säker­hets­polisen och regeringen. Ändå är det som om man ­inte förmår agera.

Det behövs politiska krafttag

Demokratiminister ­Birgitta Ohlsson har beställt en – förvisso hårt kritiserad – extremistutredning där allt politiskt våld buntas ihop. Säkerhetspolisen framhärdar att nazisterna är den minst farliga ­extremistgruppen.

Det får så klart återverkningar i var­dagen, oavsett om man bor i Malmö eller i Kärrtorp.

I söndags föreslog Socialdemokraternas partiledare Stefan Löfven blocköverskridande samtal om det nazistiska hotet.

Det vore klädsamt om alla demokratiska partier tackade ja.

Vid sidan av den rent ­fysiska upp­slutningen mot nazism och ­rasism – i form av manifestationer och samlingar ­landet runt i söndags – behövs också ­politiska krafttag.

Det är nämligen hela samhällets ­ansvar att försvara demokratin.

Daniel Swedin