Mejla

Peter Gustavsson

Damberg låter svältande betala flyktingpolitiken

Medan du läser dör någon av hunger

Aftonbladets ledarsida är oberoende socialdemokratisk.

Finansminister Mikael Damberg.
Finansminister Mikael Damberg.

LEDARE

I två år i rad slog skörden fel. Människor dog. Först barn och gamla, därefter även de med större motståndskraft. Det tredje året var alla förråd tömda.

Nödåren 1867-69 var en avgörande tidpunkt i svensk historia, som gestaltades starkt i Magnus Västerbros Svälten - Hungeråren som formade Sverige. Hungersnöden blev ett startskott för massemigrationen till Amerika och en viktig faktor bakom arbetarrörelsens framväxt.

Dubbelt så många svälter

Sedan dess har vi vant oss vid ett överflöd av livsmedel. Men stora delar av världen lever fortfarande på marginalen.

Under de gångna två åren har en hungerkatastrof inletts i delar av Afrika, Jemen och Afghanistan. Antalet kritiskt hungriga i världen har fördubblats och närmar sig nu 300 miljoner.

Torkorna blir värre till följd av klimatförändringarna. Svälten förvärrades medan världen var upptagen av coronapandemin. Och den ryska blockaden gör att enorma mängder spannmål avsedda för Afrikas befolkning sitter fast i containrar i Ukrainas hamnar.

Barnen dör först

Som vanligt drabbas de fattigaste värst. De som levde på marginalen redan innan krisen kom.

Just nu dör en människa av hunger var 48:e sekund. Etiopien, Kenya och Somalia har drabbats av den värsta torkan på 40 år.

Och precis som i Sverige på 1800-talet, är det barnen som dör först. I Somalia befaras att upp till 300 000 barn kan dö i närtid, om inte resten av världen agerar snabbt.

Regeringen skär i biståndet

Den svenska regeringens svar på krisen blev att sänka biståndsramen med 18 procent. De pengar som skulle ha gått till bistånd, finansierar i stället mottagandet av ukrainska flyktingar.

Finansminister Mikael Damberg skickar notan för kriget till världens fattiga. Det har svenska regeringar gjort i decennier, sedan man började göra avräkningar ur biståndsbudgeten för att finansiera flyktingmottagande.

Men de höjda livsmedelspriserna slår hårdast för de som inte några pengar har. Och den sociala oro som kommer i hungerns spår gör behovet av stöd till demokratiutveckling än större.

Vi har ofta svårt att fokusera på mer än en kris i taget. I ett årtionde som vårt, som domineras av kriser, blir det ett särskilt stort problem.

Det har bara gått några generationer sedan hungersnöden höll Sverige i ett järngrepp. Nu krävs vår solidaritet för att vända utvecklingen i världens fattigaste länder.

Under tiden du läste den här texten dog ytterligare en person av hunger.

***

I chatten diskuterar Peter Gustavsson med läsarna.

Skriv inlägg
  • Peter Gustavsson

    Nu stänger vi chatten för i dag! Tack för alla frågor och synpunkter, har försökt svara så många som möjligt. Hoppas ni får en trevlig fredag och så småningom en skön helg!

  • Istället för att skära i biståndet kan man ta bort pengar från de som skatteplanerar och Rut och rotavdrag. Och ni som pratar om familjeplanering, skäms!

    Sandra Eriksson

    Hej Sandra, ja det finns mycket pengar i den svenska ekonomin. De rika har blivit väldigt mycket rikare under de senaste årtiondena, som bland annat Andreas Cervenka skriver om i sin läsvärda bok Girig-Sverige.

    Peter Gustavsson
  • Hur kan det vara så skevt?

    "Torkorna blir värre till följd av klimatförändringarna. Svälten förvärrades medan världen var upptagen av coronapandemin"

    Jag mår illa av hur vi behandlar världen. Det mesta är bara för de rika :´-(

    Fia

    Hej Fia, ja det finns mycket att oroa sig över i världen. Men det finns också många som kämpar för att det ska bli bättre. Det arbetet behöver ett fortsatt stöd.

    Peter Gustavsson
  • Hej Peter! Jag är

    biståndsdebattör, men utan journalistiska resurser. Kan ni gräva i hur det undermåliga flyktingmottagandet kan kosta dessa enorma summor? Eller används detta svepskäl endast för att brutalt skära ner biståndet. Någotmed siffrorna stämmer inte; ersättningar på 71 kr, inget boende, få nyanställda på Migrationsverket, civilsamhället verkar stå flr hela mottagandet. Vart i hela friden går pengarna? Och det kommer betydligt färre än prognostiserats, går pengarna tillbaka till biståndet då?Relevanta frågor som måste ställas!!

    Helena Thorfinn

    Hej Helena! Ja det är viktiga frågor, finns mycket att gräva vidare i. Och du har helt rätt i att det kommer färre än vad vi trodde i början av kriget, nu återvänder ju också till befriade områden som exempelvis Kiev. Vore klokt att snabbt tänka om och låta biståndsorganisationerna fortsätta sitt viktiga arbete med att bekämpa fattigdom och stärka demokratin.

    Peter Gustavsson
  • Största problemet är överbefolkning. Är det vårt ansvar att det föds för många barn som vi skall försörja? Det föds fler och fler och de skall försörjas av oss, fler överlever som i sin tur föder fler. Det är en ond cirkel som måste brytas, hur tufft det ändå är.

    Per

    Hej Per! Det stämmer faktiskt inte, familjestorlekarna minskar i hela världen, med undantag för svårt konfliktdrabbade länder som Afghanistan. Det beror till stor del på att fler går i skolan och får tillgång till grundläggande hälsokunskaper. Ofta med stöd av biståndsmedel.

    Peter Gustavsson

Av: 

Peter Gustavsson

Publisert:

LÄS VIDARE

Magdalena Anderssons skräck kan bli verklighet

Ledare

Prenumerera på Ledarredaktionens nyhetsbrev

Få Sveriges bästa opinionsjournalistik med hjärtat till vänster direkt i din mailbox.

Ja, tack!

ÄMNEN I ARTIKELN

Biståndspolitik

Fattigdom

Mikael Damberg