ÅSIKT

När det blinda våldet slår till är vi alla offer

Foto: AFP GETTY IMAGES NORTH AMERICA
LEDARE
Aftonbladets ledarsida är oberoende socialdemokratisk.

Bilderna från Las Vegas känns nästan spöklikt bekanta. Döda och sårade som tas om hand. Människor som gråter ensamma eller som söker tröst hos varandra. Människor som alldeles nyss roade sig, som lyssnade på musik och festade.

Människor som försöker förstå varför någon tagit sig rätten att hata och döda utan urskiljning.

Det är samma bilder som vi sett från Paris, Berlin, Charlottesville och - förstås - Stockholm.

Klockan hade hunnit bli elva på söndagskvällen i Las Vegas när countrystjärnan Jason Aldean tystnade och musikfestivalen Route 91 Harvest avbröts. Stephen Paddock, en 64-åring som förskansat sig på 32:a våningen i Mandalay Bay Casino lät salva efter salva från ett automatvapen piska ner över människomassan.

Mer än 50 döda

När Paddock stoppades av polisen hade mer än 50 människor dödats. Hundratals var skadade, många allvarligt.

Det som hänt i Las Vegas har proportioner som ett terroristdåd. Och på många sätt är det just ett terrordåd, även om polisen inte kunnat koppla Paddock till någon extremistisk rörelse.

Ett verk av en ensam galning utan andra mål än att tysta sina egna maror?

Oavsett vilka förvirrade motiv som kan ha funnits i mördarens huvud har han skapat rädsla, otrygghet och förlorad tillit, just det en terrorist strävar efter.
Det är därför bilderna från söndagsnatten i Las Vegas känns så obehagligt bekanta.

Något har gått fel

Sannolikt har många terrordåd också en psykologisk eller till och med psykiatrisk aspekt. Oavsett om terroristen heter Anders Behring Breivik, Rakhmat Akilov eller Abdelhamid Abaaoud har någonting hos dem gått riktigt fel. Från början behöver det kanske inte ens ha med politik att göra.

Ändå är samhällsklimatet viktigt, ja avgörande, för att förstå våldet. Behring Breivik och Peter Mangs begick sina mord i en tid av allt hårdare motsättningar. Rakhmat Akilov styrde in lastbilen på Drottninggatan därför att någon predikat våld och hat.

Vi vet som sagt fortfarande inte varför den 64-årige mördaren tog med sig sin arsenal till 32:a våningen på kasinot. Vi vet inte varför han valde att börja skjuta, eller vad han hoppades uppnå.

Hat och våld

Men vi vet att det hände i ett amerikanska samhälle där motsättningar och konflikter bara tycks växa för varje dag, och där utrymmet för dialog och respekt krymper. Ett samhälle där hatet redan har slagit över i våld alldeles för många gånger.

Enligt ett talessätt ska det som händer i Vegas stannar i Vegas. Det gäller inte söndagens massmord. Precis som andra terrordåd kommer det att få konsekvenser för oss alla.