ÅSIKT

Slavjobb är en politisk ickefråga

Aftonbladets ledarsida är oberoende socialdemokratisk.
Foto: Monkey Business Images
LEDARE

Delningsekonomi, plattformsekonomi, gigekonomi. Olika ord, men ofta använda som synonymer för en framtid där traditionella anställningar försvinner till förmån för tillfälliga uppdrag och snabba påhugg.

I den nya gigekonomin – tänk dig gig på det sätt som en musiker beskriver en spelning – ges vi möjligheten att arbeta när vi själv vill och kan och med vad vi vill. Vara chaufför ena dagen, cykelbud den andra och hantverkare den tredje. Plattformar och appar – utvecklade av företagare som ogärna vill ha ett arbetsgivaransvar – kopplar ihop folk som utför en tjänst med folk som vill ha en tjänst utförd.

– Det har blivit en social grej för många. Man har tid över och vill komma ut och träffa folk, har Robin Szekely sagt till Svenska Dagbladet.

Han har grundat företaget Taskrunner där privatpersoner annonserar efter frivilliga "runners" som kan sätta upp hyllor, transportera bort ihopräfsade löv och måla väggar. Betalning? Några hundralappar.

Arbetet är förvisso en social grej för många. Men det är också något man utför för att få betalt. Ett arbete kan vara vägen till ett bättre liv och högre levnadsstandard. Att arbeta i gigekonomin är i grunden något annat. Här är man någon som tillmötesgår företags och privatpersoners krav på tjänster och service, inte sällan under press om ständigt bli mer flexibel.

Sällan har det varit lika tydligt som i fallet med appen Tiptapp som Dagens Nyheter skriver om i dag. I appen beskriver man vad man vill ha hjälp med och annonserar efter arbetskraft och anger vad man är beredd att betala. Sedan får man välja, med hjälp av foton och betyg, vem som ska få den äran.

– En gång skulle jag få 200 kronor för att hämta kartonger, men det tog en timme bara att vika ihop, då är det inte värt pengarna, säger 53-åriga Camilla som tar uppdrag via tjänsten.

Men om man knorrar så uppdragsgivarna hör kan ens betyg sjunka och chansen till nya gig gå om intet. För många människor avgör det om man över huvud taget har en inkomst. ”Ibland tänker jag att slavarbetet är tillbaka”, säger Camilla.

Lokaltidningen Södra sidan har berättat om 40-årige Mhamed som jobbar för Tiptapp. En sen kväll körde han ett paket med cigaretter från sitt hem i Botkyrka till en röksugen appanvändare på Östermalm. För jobbet – och resan på fem mil, enkel resa – fick han tre hundra kronor. Den här typen av uppdrag har han en gång i veckan.

– Man måste hålla koll på appen hela tiden. När en annons läggs upp har du ungefär tio sekunder på dig innan den är borta igen. Det är först till kvarn som gäller och konkurrensen är jättehård, förklarar Mhamed i tidningen.

Så ser den alltså ut den moderna och sköna möjligheten att arbeta när vi själva vill. Och den lär sprida sig över delar av arbetsmarknaden.

I Tyskland har gigekonomins framväxt lett till att de tyska socialdemokraternas ledare Andrea Nahles nu talar om behovet av en stor förändring av trygghetssystemen. I en artikel i Frankfurter Allgemeine Zeitung har hon till och med öppnat för någon sorts medborgarlön för att folk inte ska tvingas till slavliknande jobb i arbetsmarknadens tassemark. Labour, de brittiska socialdemokraterna, har lovat att ändra lagen så att folk som jobbar i gigekonomin blir anställda på riktigt och får löner och förmåner som de ska. Dessutom har man börjat fundera på om medborgarlön kan skynda på en strukturomvandling där gigekonomins lycksökare slås ut.

För en svensk vänster vore saker som medborgarlön svårsmält, och nog finns det andra vägar. Vi vet att det som fått skumrasket i gigekonomin att växa fram är saker som arbetsrättliga gråzoner, oklara skatteregler, urholkade trygghetssystem, en arbetsmarknad där kompetensbrist och arbetslöshet existerar samtidigt, folk i desperat behov av pengar, en a-kassa som håller strykklass och – för att citera riksdagsman Ali Esbati (V) – kapitalkrafternas omätliga aptit.

Allt det där går att göra något åt. Om man vill. Men för många av våra politiker tycks uppluckringen av arbetsmarknaden vara en ickefråga.


• Vill du ha våra texter direkt i ditt flöde? Klicka här och gilla Aftonbladet Ledare på Facebook!

ARTIKELN HANDLAR OM