Hoppa till innehållAftonbladet

Dagens namn: Vendela

Sluta mörka sanningen om Sverige

DRÖMLÄGE Svensk ekonomi har ett läge som många länder bara kan drömma om. Men det offentliga samtalet domineras av domedagsprofetior och entoniga sorgesånger.

29 maj 2016

Svensk ekonomi

För den som följer svensk politisk debatt kunde man tro att undergången redan är här. Men i veckan kom en nyhet som ­etablissemanget inte vill kännas vid. Det var kreditföretaget Moodys som rapporterade att Sverige har bäst tillväxtutsikter i Norden – som i sin tur är en av Europas starkaste regioner. Anledningen är bland annat att svensk ekonomi har både bredd och spets och våra konkurrens­kraftiga exportbolag.

Det är ett läge som de flesta andra länder bara kan drömma om. Här är några andra nyheter från den gångna veckan: Antalet sysselsatta har ökat med 111 000 på ett år. Sysselsättningsgraden i Sverige är nu på rekordnivån 81,2 procent. Det är den starkaste siffran sedan 1992, det vill säga på nästan 25 år. Ja, du läste rätt. Göran Perssons ­gamla mål på 80 procent är överträffat med råge. Reinfeldt och Borg nådde aldrig hit och faktum är att Sverige har högst sysselsättningsgrad i hela EU. Samtidigt sjunker arbetslösheten kraftigt. Särskilt glädjande är att de många som gått länge utan jobb nu kommit tillbaka i arbete och att antalet fasta anställningar blir fler.

Statsskulden minskar

Känt sedan tidigare är att den svenska tillväxten är god och förväntas fortsätta vara långt över EU-genomsnittet under nästa år. Den svenska statsskulden minskar som andel av ekonomin och de offentliga finanserna är urstarka.

Det är många som oroar sig för Sverige i dessa dagar. Borgerliga ledarskribenter på tidningar som SvD, Göteborgs-Posten och Expressen brukar rutinmässigt varna för kollaps och nationens undergång. Man kan tycka att dessa personer borde ha blivit lugnade av veckans siffror. Men på högerns ­ledarsidor finns inte ett spår av de ­goda nyheterna. Kanske läser dessa dystra skribenter inte affärspress eller nyhetsbyråer ­längre – utan bara varandra? I så fall kan man verkligen förstå att det mesta känns nattsvart.

Journalistik har alltid en tendens att fokusera på problem, det ligger i verksamhetens natur. Men veckans siffror från SCB är så starka att de borde haft nyhetspotential. Ändå har de inte ­lyckats tränga igenom bruset.

Vad beror det på?

En slags nykonstruerad åsiktskorridor

Den mänskliga hjärnan har svårt med information som går emot en etablerad verklighetsbild. Den allt starkare berättelsen om samtiden – som bland annat drivs av de högerextrema rörelsernas propagandamaskiner – är att vår samhällsmodell är hotad av mång­kultur. I denna svarta saga står både ekonomi och välstånd på spel när flyktingarna kommer. Det offentliga samtalet domineras av åsikter och information som stärker den synen. Det är ett slags nykonstruerad åsiktskorridor som präglas av ­entoniga sorgesånger. Jo, Sverige har många och stora problem. Jag skriver ofta om dem själv. Vi har ökande klyftor, 234 000 barn som ­lever i fattigdom och ett hårt pressat mottagningssystem för flyktingar. ­Skolan är allt hårdare segregerad och kunskapsresultaten sjunker. Den ­enskilt största risken mot Sveriges framtid är troligen kombinationen överbelånade hushåll och en havererad bostadsmarknad.

Bisarr svartmålning av Sverige

Att fundera på vad som kan göras åt allt detta är en viktig uppgift. Men den totala svartsyn och ensidiga svartmålning av Sverige som pågår är bisarr och verklighetsfrånvänd. Och en usel utgångspunkt för ett samtal om ­politik. Sverige är inte ett u-land. Våra för­orter är inte Mogadishu. Brottsligheten ökar inte och inte arbetslösheten heller. Tvärtom, som sagt. Kreditföretaget Moodys kom också med en annan rapport i veckan, om svensk integration. I den påpekas att de senaste decenniernas invandring är en av förklaringarna till dagens höga tillväxt i Sverige. Den typen av självklarheter är i dagens diskussionsklimat närmast revolutionära. Låt mig också bemöta en given ­invändning mot denna inopportunt ljusa bild. Nej, jag hävdar inte att styrkan

i svensk ekonomi beror på Stefan Löfven. Den är resultatet av decennier av investeringar i kunskap, fred på arbetsmarknaden, öppenhet mot omvärlden, framgångsrika svenska företagare, hög tillit och låg korruption. För att bara nämna några saker. Som dessutom många gånger hänger ihop.

Glättighet och oförmåga att se problem leder tanken fel. Men det gör ­monomant mässande om undergången också. Det riskerar att låsa fast oss i en nedåtgående spiral av destruktiv uppgivenhet.

Måste finnas ett jämlikhetspatos

Så hur ska man förhålla sig till domedagsprofetiorna?

Ja, svaret från vänster kan inte vara att yla med vargarna och sätta ”fler ­enkla jobb” och batonger i centrum av den politiska debatten. Där måste i stället ett brinnande jämlikhetspatos finnas. Stenhårda tag mot den ökande ­segregationen i skolan och mycket mer offensiva investeringar i bostäder och utbildning. En övertygelse om att ­öppenhet, handel och nya människor bygger vårt land starkare. Samt raka ryggar och stolthet över det som faktiskt går bra. Faktum är att vi lever i ett rikt land och att vi har bättre förutsättningar än de flesta andra att skapa oss en ljus framtid. Det går att se för den som vågar kika runt hörnet på dagens enfaldiga, svart­målade åsiktskorridor.

Följ Aftonbladet Ledare på Facebook för att diskutera vidare och hitta andra spännande ledartexter.

Följ ämnen i artikeln