ÅSIKT

Äldrevården vältras över på de anhöriga

Aftonbladets ledarsida är oberoende socialdemokratisk.
Var femte vuxen svensk vårdar en närstående.

avEva Franchell

LEDARE

Sedan millennieskiftet har var fjärde plats på äldreboenden försvunnit. Vuxna barns omsorg om sina gamla föräldrar har ökat kraftigt, konstaterar Petra Ulmanen i den avhandling hon lägger fram i veckan.

Ansvaret har framför allt vältrats över på barnen, men även andra släktingar, grannar och vänner får ta ett allt större ansvar för de äldre.

Rika kan köpa

Gamla och högutbildade har råd att köpa fler privata tjänster medan gamla och lågutbildade får förlita sig på släkten. Klasskillnaderna följer med in i ålderdomen. Det var inte tänkt att det skulle bli så här, omsorg skulle ges efter behov, men nu är det plånboken som bestämmer vem som får mest och bäst omvårdnad på gamla dar.

De flesta äldre vill inte ha det så här. De vill inte bli beroende av barnen utan föredrar samhällets äldreomsorg, konstaterar Petra Ulmanen. Det gäller framför allt kvinnor som lever längre och hinner få fler sjukdomar och funktionsnedsättningar. De behöver hjälpen, men vill inte ligga sina barn till last.

Samhället är inte anpassat för vård av gamla föräldrar.

Piggare fru

Bilden har länge varit en äldre man som vårdas av sin lite piggare fru. På 90-talet satsade regeringen på anhörigstöd, frun skulle få avlösning och psykosocialt stöd. Men vuxna barn har inget behov av avlösning eller tröstande samtal. De vill jobba. Det kanske fruarna också vill, för den delen.

När barnomsorgen byggdes ut var det med hänsyn till både barnens och föräldrarnas behov. Barnen fick utveckling medan föräldrarna kunde förvärvsarbeta.

Inom äldreomsorgen tas inga sådana hänsyn, tvärtom understryker även nuvarande äldreministern Åsa Regnér behovet av just anhörigstöd. I dag vårdar var femte vuxen svensk en närstående och med allt fler äldre kommer de anhörigas ansvar sannolikt att öka.

Psykisk påfrestning

Hittills har döttrarna tagit det största ansvaret, men Petra Ulmanen konstaterar att även vuxna söner nu tar ett större ansvar för sina föräldrar.

Självklart vill de flesta barn vara med sina föräldrar, men när omsorgen kräver stora insatser går det ut över jobbet. Många slits också mellan ansvar för barn och gamla föräldrar.

De ökade ansvaret orsakar både psykiska och fysiska påfrestningar för de anhöriga. Till slut går det inte att jobba, bland de anhöriga har 2,2 procent av kvinnorna och 0,5 procent av männen valt att gå i pension tidigare än planerat. De vuxna barnen berättar att de haft svårt att hinna med möten, kurser och arbetsresor. 7 procent av de anhöriga har gått ner i tid medan en procent har slutat arbeta.

I dag har 140 000 mestadels kvinnor gått ner i tid eller helt slutat jobba för att ta hand om sina anhöriga.

Äldreomsorgen är på väg att bli ett av våra verkligt stora samhällsproblem och det kan inte förminskas i termer av anhörigstöd.

Följ Aftonbladet Ledare på Facebook för att diskutera vidare och hitta andra spännande ledartexter.

ARTIKELN HANDLAR OM