ÅSIKT

På skidsemestern får man räkna med snö

Aftonbladets ledarsida är oberoende socialdemokratisk.
LEDARE

Nej jag tänker inte påstå att påskhelgens snöoväder är ett exempel på hur klimatet förändras. Det är visserligen sant att vi kommer att få mer och extremare väder och det är också sant att en och en halv decimeter snö är konstigt mitt i april.

Konstigt, men det är trots allt sådant som händer. Och en aprildag när det droppar från taken och solen skiner över orörda snöfält är något av det finaste man kan uppleva.

Däremot tänker jag påstå att det plötsliga väderomslaget fick mig att tvivla på vår förmåga att anpassa oss till ett förändrat klimat. Det är illa.
Jag bor längst en av vägarna som stockholmare åker när de ska till dalafjällen. Under sportloven och påsken betyder det en oändlig rad bilar med takboxarna monterade.

Bara i Sälen lär det finnas närmare 100 000 bäddar, och under påskhelgen är det folk i nästan varenda en.

Trafikproblem

I år blev det en lång resa för många. I alla fall rapporterade lokalradion om väldiga trafikproblem på väg till Sälen och Transtrand. Bilar som krockade och körde i diket, köer och kaos.

Att döma av ljudet från bilkaravanen utanför min trädgård var det många som hade hunnit skifta till sommardäck.

Jag förstår det. När blåsippor och tussilago växer i vägkanterna och tranorna tar sina mäktiga kliv över åkrarna är det klart att bilen ska ha sommardäck. Dubbdäcken är ju till och med förbjudna efter den 15 april, om det inte väntas vinterväglag.

Och det är just det jag inte förstår. Den som lastar takboxen full med skidor och stavar måste väl rimligen tänka att det ska finnas snö på destinationen? Och snö brukar betyda vinterväglag.

Här har tusentals familjer planerat påskledigheten i månader. Stugor har bokats, det senaste skidmodet inhandlats och husdjuren lämnats bort. Och ändå ger man sig av på däck som kommer att bli hårda som hockeypuckar när man ska köra den där sista avgörande biten uppför fjället.

Översvämningar och vattenbrist

Det är som om vi inte vill ta in att förutsättningarna kan förändras eller försämras. Som när kommuner fortsätter att göra planer för nybyggen alldeles vid vattnet trots att prognoserna talar om fler översvämningar eller när vi obekymrat slösa med färskvattnet trots att grundvattnet i nästan hela landet är rekordlågt.

Men vi måste anpassa oss till ett förändrat klimat, precis som fjällturisterna måste räkna med snö. Självklart ska vi i första hand minska de utsläpp som gör världen varmare. Vi behöver transportera oss mindre, äta annorlunda och bo snålare. Men det räcker inte. Vi tvingas ändå leva med mer och extremare väder.

Frågan är om vi klarar det, när vi inte ens kan räkna ut att en skidsemester i fjällen antagligen betyder vinterväglag?

ARTIKELN HANDLAR OM