Alla väntar – på Irland

Publicerad:
Uppdaterad:

Aftonbladets ledarsida är oberoende socialdemokratisk.

ja eller nej?  Irlands premiärminister Brian Cowen kampanjar i Tullamore.
Foto: AFP
ja eller nej?  Irlands premiärminister Brian Cowen kampanjar i Tullamore.

Om poeter kan avgöra val i något land måste det vara på Irland. När irländarna i dag genomför sitt andra försök att rösta om EU:s Lissabonfördrag sker det efter att Nobelpristagaren Seamus Heaney, landets främste nu levande poet, har engagerat sig för ett ja.

Heaney brinner för det europeiska fredsprojektet och 2004 skrev han dikten ”Beacons at Bealtaine” om unionens utvidgning. I dessa strofer förnyar och förändrar sig EU likt en ”fågel Fenix” och det hela är mycket vackert, romantiskt och irländskt. EU:s senaste förnyelseförsök har däremot knappast gått smidigt ur aska till fågel.

Andra gången gillt?

Lissabonfördraget – den nya konstitutionen, tänkt att anpassa EU:s institutioner till att unionen i?dag har 27 medlemmar har ratificierats av 26 länder. Men om Irland röstar nej faller den. Vilket Irland gjorde för ett år sedan. Vilket landets politiker inte gillade. Därav folkomröstning nummer två. Andra försöket att få fram rätt svar.

Förra gången var irländarna rädda för att EU skulle tvinga landet att legalisera abort, avskaffa den låga bolagsskatten och sätta in irländska värnpliktiga i en gemensam europeisk armé. Det nya fördraget innebär i själva verket ingetdera men

Irland välte ändå sju års komplicerad EU-diplomati, till Bryssels stora förtret.

I?dag, bara ett drygt år senare, är förutsättningarna komplett förändrade. Det ser ut att bli ett ja på Irland, vilket inte beror på att irländarna insett att Bryssel är en fågel Fenix värd att besjungas av skalderna. Utan på den ekonomiska krisen.

Financial Times Gideon Rachman påminner om skämtet från finanskrisens början: Vad är skillnaden mellan Island och Irland? Svar: en bokstav och sex månader. Och så blev det ju inte. Det förekom ingen spekulation mot den irländska valutan eftersom denna valuta heter euro.

Talar sitt tydliga språk

Samtidigt har krisen slagit mot ön på alla andra vis. Den irländska tillväxten beräknas i år bli minus tolv procent. Och för att kunna rädda sina banker har landet fått en check utskriven av den europeiska centralbanken på 54 miljarder euro. Den talar sitt tydliga, om än föga poetiska, språk. Irland har insett att man behöver Europa.

Den ekonomiska chocken gör att väljarna inser behovet av samarbete och EU är den dominerande samarbetsorganisationen för vår världsdel.

En samarbetsorganistaion i behov av att förnya sitt fördrag.

KK

Publicerad:

Ledare

Prenumerera på Ledarredaktionens nyhetsbrev

Få Sveriges bästa opinionsjournalistik med hjärtat till vänster direkt i din mailbox.

ÄMNEN I ARTIKELN